måndag, mars 02, 2009

Förvirrande (s)vepskäl

Har skrivit en debattartikel som jag hoppas få in i Gävleborgstidningarna:

En av Europaparlamentsvalets största stridsfrågor spekuleras bli den om den fria patientrörligheten. Detta handlar om att varje EU-medborgare ska ha rätt till vård i annat EU-land inom ramen för varje lands sjukförsäkringssystem. Det finns en vilja om att denna fråga ska tas upp redan i april. Men ett beslut som tidigare har förhalats av den socialistiska delegationen kan dra ut på tiden ännu mer. Dessutom ger de sken av att diskussionen om den fria patientrörligheten skulle gynna dem själva.

I en SR-intervju gav europaparlamentarikern Åsa Westlund (S) följande åsikt "Alla människor har inte 100 eller 200 000. Jag vill att alla människor ska ha frihet och möjlighet att få vård när de behöver den och då kan man inte ha ett system där de som har råd kan gå före hela tiden."
Men är det inte detta som är problemet med avsaknaden av den fria patientrörligheten? Dessutom handlar inte problemet om att folk vill välja vård utanför Sverige för att de är rika. De har helt enkelt inte råd att vara sjuka längre. Kanske Åsa Westlund skulle ha fått frågan om varför en person med en whiplashskada ska få sitta hemma i Sverige med ihållande smärtor, när denne kan få en operation i t.ex. Belgien där kostnaden och väntetiden är lägre än i Sverige.

Att socialisternas motstånd mot den fria patientrörligheten bara skulle gynna de rika är bara ett förvirrande svepskäl. Skulle detta förslag gå igenom skulle detta blottlägga hur mycket valuta de övriga EU-medborgarna får för sina skattepengar jämfört med de svenska skattebetalarna. Socialisterna är helt enkelt rädda för att vi medborgare ska syna den välfärdsbluff som har byggts upp under decennier. Det är den enda anledningen till varför de står upp för fortsatt politikermakt framför ökad patientmakt.