lördag, februari 20, 2010

Bloggskatteupproret Pt. 2

Som del två i det bloggskatteupproret tar jag upp ett exempel på de som försöker få oss att tro att det är höga skatter som är den stora lösningen på samhällsproblemen. Nu är den bilden inte riktigt sann. Som vi brukar säga, om vi har världens högsta skatter vore det ganska rimligt om vi hade världens bästa sjukvård, världens bästa skolor osv. Nu är det inte direkt så, fortfarande finns det köer inom vården, det har rättats till en del tack vare regeringens extra satsningar på sjukvården, bland annat genom kömiljarden. Vidare är det fortfarande en dryg fjärdedel som går ut gymnasiet utan fullständiga betyg.

C G Karlsson, ledamot i Luleå kommunfullmäktige som har svårt för
borgerliga kommentarer, radar hängivet upp punkter som om de vore hämtade direkt från Sveavägen 68. All argumentation mot honom avfärdar han med orden:
"Som vanligt: Borgerligt bludder! Därför inget mera sådant!"

Hela retoriken är att skattepengar ska användas till att skapa jobb, framförallt i offentliga sektorn, inte att man förenklar för företag att anställa vilket i sig skapar goda effekter i de offentliga finanserna. Pengar måste komma ifrån någonstans C G om vi ska skapa tillväxt i den offentliga sektorn. Skattemedel är ingen kaka som ska fördelas, utan kakan kan alltid göras större. Men C G målar tydligt upp den bild av att skattesänkningar inte leder någonvart. Det är förvånansvärt att han inte har läst av vad varken Riksrevision eller Konjunkturinstitutet säger. Något intressant skriver han om, nämligen multiplikatoreffekten, dvs ett nytt arbetstillfälle ger upphov till ett annat och många fler. Det är intressant, här är ett exempel:

En person jobbar som städare, med effekten av regeringen hushållsnära avdrag att får fler råd med att köpa städtjänster. Detta gör att städaren har råd att starta sin egen städfirma, och med takt som uppdragen kommer kan denne anställa fler människor i sitt företag. Fler människor som får jobb ökar deras egen inkomst vilket gör att mer skattepengar kommer in som kan användas i den privata välfärden. Fler människor kan anställas inom den offentliga sektorn när mer resurser kommer dit från att fler betalar lite mindre än att få betalar lite mer som är i linje med C G Karlssons retorik.

Hela avslutningen är traditionellt socialdemokratiskt, mindre skatt ger sämre sjukvård och otillräcklig kollektivtrafik. I Stockholm har 30 nya vårdcentraler öppnats sen vårdvalsreformen, antalet fler resenärer i Storstockholms lokaltrafik ökade med nästan 50 000 per dag, kundnöjdheten har ökat och den skattefinansierade delen har minskat från runt 60 % till strax under 50 %. Det är tydligt, lägre skatt ökar inte bara personers ekonomiska utrymme. Det ökar incitamentet med att gå från bidragsberoende till eget arbete. Det blir billigare för företag att anställa. Fler människor i arbete, detta leder till högre skatteuttag. Om någon motsätter sig detta kan jag bara påminna om att 2006 var statens överskott 18,6 mdr kr, 2008 var den 135 mdr kr, trots att regeringen genomförde den största skattesänkningen någonsin. Det är att värna om skattebetalarnas pengar.

Skattebetalarna om Göran Persson senaste
utspel. samt om LO:s skatterapport.