måndag, februari 22, 2010

Politik är inte vilja utan att kunna genomföra

Olof Palme var den man som myntade begreppet "politik är att vilja". Jag kan förstå meningen med Palmes inställning, viljan av att få det samhälle som överensstämmer med ens egen ideologiska grund. På den tiden då uttrycket myntades var socialdemokratin i sin glansperiod. Det var ett 50-procentparti som gled på framgångarna av 50- och 60-talets industriella uppgång. Sen dess har det skett en ganska drastisk förändring. Idag är socialdemokratin fortfarande en sinnebild för vilja, men inte förmågan att genomföra.

SvD belyser idag det betydande problemet för dagens socialdemokrati, borta från den tid då väljarna trodde på deras idéer, att dessa idéer fungerade. I det skedet har Miljöpartiet blivit den främsta orsaken till oppositionens övertag. Men problemet med Miljöpartiet är att de har fastnat i den fålla som Palme myntade, om att "politik är att vilja". För vilja är inget problem hos Miljöpartiet, men ingen förmåga att kunna genomföra". Som Per Gudmundsson skriver:

"
Synen på MP som mer vilje- än sakinriktade delas även i andra partier. MP beskrivs som ”impulsiva”, med ”bristande verklighetsförankring” och ”osammanhängande, ologiska och inkonsekventa”. Även av ledamöterna i S. ”Medan bristen på konsekvens hos vänstern från socialdemokratiskt håll anses ha rationella motiv, så förbinds den i miljöpartiets fall med gruppens irrationella sätt att förhålla sig till sin politik.”"

Det är fascinerande hur väl Miljöpartiet har lockat många unga, speciellt bland kvinnor och i storstan som Gudmundsson skriver. Men som Gudmundsson tycker blir konsekvenserna inte bättre av det. Att gå från två partier som
"ville något" till ett parti som "vill mycket" ger ingen skillnad. Problemet är att det är en politik om att vilja, men inte att kunna genomföra. Och konsekvenserna med Miljöpartiets iver av att vilja mycket resulterar i att folk indirekt röstar på dem som man tidigare övergett.