måndag, april 05, 2010

Bekämpa klyftor med fattigdomsbekämpning än med rikedomsbekämpning

"What the honorable member is saying is that he would rather the poor were poorer providing the rich were less rich. That way you never will create the wealth and better social services as we have" - Margret Thatcher

Margret Thatchers sista framträdande i brittiska underhuset som Storbritanniens premiärminister ledde blev något som har präglat mina politiska vilja. Diskussionen omkring hur den bästa ekonomiska levnadsstandarden har varit kring hur bäst komma åt problemet med fattigdomen. Fattigdomen är något som vi vanligtvis matas med genom tv-bilder från en annan kontinent, men fattigdomen existerar överallt, även i länder där välståndet är avsevärt högre.

Socialstyrelsens senaste rapport om svenskars inkomster avslöjar följande, inkomstklyftorna ökar men fattigdomen minskar, hur kan detta hänga samman? Den vanligaste debatten som tas mellan höger och vänster är kring inkomstklyftorna. Socialstyrelsens rapport visar på att en annan debatt är nödvändig, någon form av paradigmskifte är növdvändigt, det behövs talas mer om bekämpning av fattigdom än om bekämpning av inkomstklyftor. Rapporten visar på att under åren 2000-2007 ökade klyftorna i Sverige, vad beror det på? Jo mycket på grund av en misslyckad politik som cementerade utanförskap, 140 personer varje dag som förtidspensionerades och förpassades i nästintill evigt utanförskap. Samtidigt ökade reallönerna, de med välbetalda jobb ökade sina inkomster.

På detta sätt ökade klyftorna. Slutsatsen här är, om inriktningen är att få folk i arbete skulle klyftorna på så sätt minska avsevärt, fler människor skulle få möjlighet att själva påverka sin inkomst. Dessutom är det bättre för statsfinanserna då färre personer är beroende av social välfärd då den kunde användas till de som mest behöver det. Mycket av diskussionen kring klyftorna har riktats mot att det är fel att det finns vissa som tjänar mer än andra. För mig är det inga problem då alla kämpar på lika villkor, och vinner på det. Personligen blir jag ganska irriterad på när folk pådyvlar en att de som tjänar mer måste ge ifrån sig till de som tjänar mindre. Dessutom har jag varit av den insikten att inkomstklyftorna är inte det viktigaste utan själva fattigdomsbekämpningen. Minskade klyftor i samhället är inte själva lösningen till att fler lämnar fattigdom. Socialstyrelsens rapport visar på just det. Fler har lämnat fattigdom, fått en bättre försörjning.

Slutsatsen på detta måste vara ett det behövs en större toleransnivå kring de som tjänar mer än andra. Om det är acceptabelt att vinna 214 miljoner på spel, att en professionell idrottsman tjänar miljontals kronor på sitt utövande borde det rimligtvis vara acceptabelt att en människa tjänar pengar på sitt företag eller sitt arbete. Inget är mer vidrigt än den jante som ser ner på de som tjänar mer på sitt arbete än andra. Att bekämpa klyftor handlar inte om att de som socialister ofta basunerar, att bekämpa rikedom. Att till exempel återinföra förmögenhetsskatten tjänar inget till att göra det bättre för de med lägre inkomst, snarare skrämmer det bort investerar från att satsa i Sverige, skapa jobb som skulle komma tillhands även för de med lägre inkomster. De ekonomiska klyftorna bekämpas bäst genom att varje enskild individ får möjligheten att växa efter sina egna förutsättningar, att vissa får tillåtelse att växa mer om de så behöver det som Margret Thatcher sa det.