lördag, maj 15, 2010

Rödgrönt står och faller med Mp

Vem är det egentligen som ska dra det rödgröna samarbetet framåt? Jag har funderat kring den frågan, säkerligen har många gjort samma sak. Läget i den svenska inrikespolitiken har utvecklats på ett sätt som de rödgröna kanske inte hade tänkt sig. Man räknar alltjämt med att det ledande partiet är det som ska ta fördelar av förändringsarbetet. Dessvärre för Socialdemokraterna har det uppsving som de har förväntat sig fallit tillbaka. De rödgrönas förtroende bygger numer på en part som växt ut från sin roll som gräsrotsrörelse till ett etablerat parti, Miljöpartiet.

Förändringen har märkt både inom Miljöpartiet och dess rödgröna kamrater. Genom sitt uppsving i opinionen har det kunna spela en allt större roll i det rödgröna samarbetet. Det faktum att just Miljöpartiet är de som drar upp de rödgrönas förtroende har gett dem ett mandat att kunna spela en mer aktiv roll i utformandet av den rödgröna alliansen, en roll som säkerligen hade varit en helt annan om den förändring som Socialdemokraterna hade hoppats på hade skett. Dessvärre har det förändringsarbetet varit begränsat hos Socialdemokraterna, idag står de där med nästintill samma uppställning som försökte vinna ytterligare ett val 2006. Det med en partiledare som stod så pass långt ner att det inte förväntades att just hon skulle bli nästa partiledare.

Idag har Socialdemokraterna förlorat den dragningskraft som de tidigare har haft, speciellt bland unga. De är partier som Moderaterna och Miljöpartiet som lockar dessa väljare. Varför är det på det viset? Mycket handlar om förändringsarbete. Miljöpartiet har under de senaste åren fått en mer nyanserad bild bland väljare och upplevs idag mer som ett etablerat parti än som en grön proteströrelse. Socialdemokraterna förändringsarbete har lite eller helt uteblivit under de senaste. Förvånande i mitt tycke, Socialdemokraterna gjorde ett sällsynt dåligt val 2006, de kommer göra ett ännu sämre val i år om inget händer. Jag tror inte att den förändringen kommer innan valet.

Om det är något som kan och säkerligen kommer avgöra det svenska valet 2010, är just regeringsdugligheten och den förmåga att skapa trygghet hos väljarna. Det är ganska förväntat med det politiska landskap som vi har idag, det har även Socialdemokraterna insett. I många fall genomgår Sverige en politisk renässans, från tiden då Socialdemokraterna kunde uppbringa majoritet på egen hand, till en tid då koalitioner har blivit ett väsentligt inslag. Ett inslag så viktigt att man gör vad som helst för att få väljarnas förtroende. Det är just det som är problemet inom de rödgröna, de står mer isär än partierna inom Alliansen.

Det är också en häpnadsväckande förändring som har skett inom borgerligheten som tidigare kämpat med att komma överens. De har nu visat på något speciellt, då de står för ett samlat enat alternativ gentemot sina motståndare som alltjämt stretar på för att komma till gemensamma politiska ståndpunkter. Vi kommer säkert se en rad gemensamma överenskommelser hos de rödgröna, trots enskilda partiers strävan att motsätta sig dem inom partiet, V-kongressen visade på just att det finns de som starkt misstror både de gemensamma förslagen samt det rödgröna samarbetet. Man kan säga att att valet inte kommer bara spela roll för Mona Sahlins fortsatta karriär inom svensk inrikespolitik, det kommer spela roll för det rödgröna samarbetet. Skulle Alliansen vinna återigen kommer det innebära ännu större förändringar, då Moderaterna kommer befästa sin roll som det nya statsbärande partiet. Fredrik Reinfeldt kommer befästa sin roll som den statsman han till slut har växt fram till att vara.

Vad som kommer utifrån Mp-kongressen i helgen återstår att se. V-kongressen blev en kongress som mycket speglades av att medlemmarna gick mot partiledningen i många betydande fall, Miljöpartiets ledning har hittills åkt på ett nederlag. Det återstår att se om nu Miljöpartiet förmår att växa fram som ett trovärdigt parti som inte bara lutar sig på Maria Wetterstrands förtroende. Det är den största utmaningen som detta parti nu står för när de har vuxit ut till ett etablerat statsparti som känner sig redo att spela en allt större roll på den svenska inrikespolitiska scenen. Kongressen kommer säkerligen spela stor roll för de hur Miljöpartiet och hur de rödgröna ska upplevas i kommande valrörelse. I slutändan kommer dugligheten att spela en stor, kanske till och med en avgörande roll.

Bloggar: Ida, Kent, Per.