måndag, juni 07, 2010

Det är som inget hade hänt

Ser man till Mona Sahlin och Thomas Östros debattartikel, blir man lite förvånad till deras vilja att nu värna om stabila finanser inom EU. När de satt i regeringsställning nedmonterades den europeiska stabilitetspakten. Just Socialdemokraterna har under krisen ropat på den ena miljardsatsningen efter den andra. Nu är det välkommet att de nu kommunicerar en vilja att värna om stabila finanser. När Alliansregeringen tog över hade Sverige ett överskott på runt tjugo miljarder (till skillnad från 70 miljarder som de rödgröna påstår). Men jag känner mig lite tveksam. I ena stunden ropas det om aktiva omfattande insatser för jobb och utbildning, i andra vill man kommunicera om stabilitet i offentliga finanser.

Man undrar nästan vilken verklighetsuppfattning som finns. Det är klart att stabilitet i offentliga finanser är viktigt. Just Reinfeldt har gjort klart att inga satsningar ska göras utifrån att de offentliga finansera tillåter det. Vad som kommer av det gemensamma valmanifestet i augusti återstår att se. Det kommuniceras i den socialdemokratiskt skrivna debattartikeln att det är helt klart vad Alliansen vill genomföra i nästa mandatperiod. Ytterligare 100 miljarder ska satsas av Alliansen, var har de sett dem?

Det är intressant att Sahlin och Östros nu verkar inneha någon form av spåkula, de är redan säkra på vad Alliansen ska gå till val på. Jag har ärligt inte sett mycket av de 100 miljarder som Sahlin och Östros påstår att Alliansen ska gå till val på. Det är intressant att med tanke på att de rödgröna har accepterat den stora delen av regeringens skattesänkningar, hur mycket skulle de då acceptera av dessa 100 miljarder so de nu påstår att regeringen sänka skatterna med?
Nu går det heller inte riktigt att avgöra direkt vad de borgerliga tänker gå till val på, det avgörs av det gemensamma politiska valmanifestet i augusti. Vad som ändå står klart är att varje stor satsning gör i förhållande till hur de offentliga finanserna tillåter det. Med läge av den situation som råder i Euroländerna har regeringen väntat ut utvecklingen för att få en bättre överblick hur utvecklingen ter sig.

När det kommer till stabilitetspakten är det helt i linje med vad som behövs. Det är just det som äventyrar just Eurosamarbetet att hänsynen till offentliga finanser inte har respekterats. Just stabilitetspakten monterades ner under 2005, man kan undra varför Sahlin och Östros som då var i regeringsställning kunde tillåta det. Frågan är att se vad de övriga två rödgröna partierna säger. Just Vänsterpartiet har gjort sig känt för lyftandet av det svenska budgettaket. Om sunda offentliga finanser är något viktigt är det precis det som gjort att Sverige är i en annan situation än de andra EU-länderna. Att nu de rödgröna går från sin tidigare politik från omfattande miljardsatsningar som skulle äventyra de offentliga finanserna, till en vilja att värna om de offentliga finanserna känns underlig. Det är nästan som inget hade hänt.