måndag, augusti 23, 2010

Mona vill glömma kommunismen för att hon samarbetar med kommunister

23 augusti är en minnesdag för offren för nazistiska, kommunistiska och andra totalitära regimer. Att fira folk frigörelse från förtryck och förföljelse kan aldrig förringas. Vi som lever i ett land där de demokratiska rättigheterna har tagits för givet bör alltid upplysas om de illdåd som dessa ideologier har åstadkommit. Att nazismen föll innan det var för sent var förstås välkommet. Att kommunismen fortfarande lever vidare är en gåta i sig. Alla har de gjort klart för sig, Erlander, Per Albin Hansson, Ingvar Carlsson, Olof Palme och Göran Persson. Tidigt 1900-tal tog den svenska socialdemokratin avstånd från kommunismen. Idag drygt hundra år senare gör Mona Sahlin allvar att ta med i kommunister i ett regeringsbildande. Något liknande har inte hänt tidigare. Att Mona bortser från det val som hon faktiskt gör kanske det är förklarligt varför Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu inte närvarade vid dagens ceremoni.

Vänsterpartiet var av förklarliga skäl inte bjudna till denna ceremoni. Nu kallar de sig förvisso inte för kommunister, men är fortfarande ett parti för dem. Vad skulle hända om de fick för sig att kasta ut dem och bara ägna sig åt sedvanlig socialism? Det är ju förstås förklarligt att det kommer granskningar om ett parti som inte har gjort upp med sitt förflutna.

Att Mona gör ett val är enkelt. Hon skulle inte klara sig utan kommunister i sitt regeringsbildande för att klara en eventuell majoritet. Och ja, jag tänker kalla dem för kommunister. Jag lyssnar till Ohlys tal, jag läser till Ung Vänsters basunerande om att hämta hem kapitalister och sätta dem bakom lås och bom. Ida ger ju inget trovärdig yttre till den yta som Ohly försöker måla på Vänsterpartiet. Klassförakt, fientlighet till företag som gör vinst inom vården. Fientlighet till att tjäna sina egna pengar. Att inte kalla sig för kommunist tar inte från det faktum att man fortfarande är det.

"Vi ska hämta dom från Rivieran och ge dom en ståplats på flyget hem. Vi ska tömma aktieportföljerna och syna skattedeklarationen. Dom ska sättas bakom lås och bom. "
-Ida Gabrielsson, Gnesta 2010-08-08.

Det är ganska häpnadsväckande att en företrädande ung politiker står idag 2010 och framför dessa åsikter som om dessa vore moderna och framtidsenliga. Det är förstås lovande att Ida Gabrielsson framför dessa åsikter. Därmed stärks folks teser om ett parti som inte vill kalla sig för kommunister, men som fortfarande står kvar vid sina grundideal. Det är just dessa personer med dessa idéer som idag på ett nytt årtusende ska få tillträde till regeringskansliet om nu de rödgröna, gud förbjude skulle vinna valet.

När politiska partier och organisationer idag hedrar minnet av kommunismens och andra totalitära ideologiers illdåd, beger sig vänsterexperimentet ut på sitt valtåg, bort från den högtid som hedrar de som kämpat och givit sina liv i kampen för demokratiska fri- och rättigheter. Det är idag 2010 och Socialdemokraterna och Mona Sahlins giv till väljarna är att ge makten och inflytandet till de som aldrig borde få något mer inflytande någonstans. Mona gjorde ett val, ett parti med historieförnekare, anhängare till idéer som har miljontals liv på sitt samvete ska få spela en avgörande roll i svensk politik. Jag förstår att Mona och co är tysta i sina kommunistkamraters närvaro.

Bloggar: Moderatprat, Verklighetens folk.
Media: DN, SvD.