måndag, augusti 02, 2010

Om friidrottslandslaget hade varit från Nordkorea

Nordkoreas förbundskapten har enligt sydkoreanska underrättelseuppgifter blivit dömd till 14 timmars straffarbete varje dag på obestämd tid. Det med tanke på den förnedring som Nordkorea fick utstå under fotbolls-VM. Nåja, nu var det ju bara Portugal som bidrog till det, Nordkorea behöver ju inte skämmas över sin insats mot till exempel Brasilien där de lyckades skaka till dem lite grann. Nu handlar det dock om Nordkorea, där all framgång tillskrivs landet store ledare och all motgång bestraffas brutalt. Jag kan bara tänka på de otal gånger som Saddams Husseins söner bestraffade tävlande idrottare för deras misslyckande som representanter för den forna irakiska regimen.

Att Nordkoreas ledning beter sig på det här sättet är förstås inte förvånande. Hela regimen är ett galet undantag. Varje utspel som görs från dem får en att undra om hela regimen kommer från obegåvningsreserv. Landet befinner sig i djup fattigdom, totalt isolerat från omvärlden. Landets regim målar förstås upp landet som starkt och stolt, med en enastående disciplin om man ser till soldaternas förmåga att marschera i takt. Den enda vägen till ett bättre liv är genom det kommunistiska partiet.

Nu kan man undra hur det svenska friidrottslandslaget hade behandlats av en Nordkoreansk regim. Bortsett från Emma Greens och Linus Thörnblads prestationer var det svenska friidrottslandslagets prestation en ren pinsamhet. Skillnaden är dock en annan. Här i Sverige blir de hånade av en tredje statsmakt som likt en totalitär regim är lika snabba att ta åt sig äran för svenska idrottsmäns bravader som de är på att såga när idrottsmän misslyckas. Men Nordkoreas förbundskapten ska inte behöva skämmas. Nordkorea var kanske inget att räkna med, det är den Nordkoreanska regimen som har återigen gjort det som får en att undra om det finns någon ledande person som inte har passerat gränsen för galenskap.

Bloggar:
Tokmoderaten.