torsdag, september 09, 2010

En wetterstrandsk gloria som föll

Valrörelsens sista SvT-utfrågning började med ett av utfrågningens största lågvattenmärke. Knappt hade tittarna satt sig, knappt hade åskådarna slutat applådera, knappt hade programledarna hunnit ställa första frågan innan Maria Wetterstrand fällde den stora lögnen. Att börja en utfrågning med en uppenbar lögn kan vara inte bra och kvällens utfrågning borde visa på den verkliga Maria Wetterstrand. Nu går det inte att kela med medierna, nu är det dags för att stå upp för sin politik och sina förslag. Och som Maria Wetterstrand gör det genom att ljuga om Alliansens förhållande till Sverigedemokraterna.

Det märks att utfrågningar och tv-debatter inte är Maria Wetterstrands starka kort, det är tråkigt eftersom hon bör ses som det bästa alternativet bland de två språkrören hos Miljöpartiet. Det är klart att Miljöpartiet tänker taktisk, en person som är mer populär än Mona Sahlin, vänsterkartellens statsministerkandidat, bör lyftas fram. Allt annat vore dumt, så dumma är inte Miljöpartiet, ett parti som växt från ett gräsrotsparti till ett etablisemangsparti med en agenda att inte bryta blocken utan regera med ett av dem.

Det är inte Miljöpartiets engagemang för miljön som är det dåliga. Dock har de ett problem, det vill säga ett bra namn. Att påstå att Miljöpartiet skulle vara bra för miljön borde tänka om. Att vara klimatsmart, att göra miljöbra saker måste vara en möjlighet för alla. Problemet är att den politik som Miljöpartiet inte ser till hela Sverige. Just stödet i storstäderna är de som lyfter Miljöpartiet i opinionen, vilket är förklarligt. I storstäderna går det att leva miljöbra, åka kollektivt, gå, cykla, butiker inom nära avstånd är element som gör att det går att leva på ett miljöbra sätt. Där har Miljöpartiet sitt drömsamhälle.

Men Sverige är inte en storstad, det är en landsbygd, och hela landet måste leva. Därför blir förslagen om höjd bensinskatt och införd kilometerskatt, att Miljöpartiet inte blir trovärdiga. Ett förslag om att bygga ut möjligheterna för biogas är en överambition, mycket beroende på att budgeten täcker 25 nya tankställen. Att forma en politik för hela Sverige är det som bygger trovärdigheten, därför blir Miljöpartiet inget trovärdigt alternativ för Sverige.

Men Wetterstrands insats bedöms efter hennes agerande. I första halvtimmen var hon en person med en aggressiv ton, en något nervös framtoning. Det var som att Henrik Dorsins lilla kuplett lyckades lugna ner henne lite och få henne mer avslappnad, valet att inte kommentera Lars Ohlys utspel om bröstpumpar var ett taktiskt bra drag. Men lugnet varade i alla fall i några minuter, sen kom kärnkraften på tal. Att nämna ordet kärnkraft för en miljöpartist är som att nämna fria vårdföretag för en vänsterpartist. Det skapar irritation, och det märktes lite irritation hos Maria Wetterstrand tände till direkt.

Men vad jag och många alliansvänner kommer minnas är hennes uppenbara lögn. Alliansen kommer inte att söka stöd hos Sd, allt annat är lögn. Maria Wetterstrands plumpar om både RUT och förmögenhetsskatten talade mycket för en gloria som jag hoppades föll. Att inte hålla sig till de fakta som finns, att inte kunna presentera tydliga förslag är inget som går hem hos mig. Maria missade både fakta och kunde heller inte presentera en politik på dessa områden. Det är skönt att se den riktiga Maria Wetterstrand, en person som tycks vilja leva som hon själv tycker, men gärna vill bestämma över andra.

Media: AB, AB, Exp, Exp, SvD, SvT.