torsdag, oktober 07, 2010

Litterära liberalismens revanch mot den äckliga kulturvänstern?

Mari Vargas Llosa, mannen som kommer vara på många människors läppar framöver. En författare vars gärning nu belönas med Nobelpriset i litteratur får många att hylla denna författare. Däremot uppdagades föraningarna men även förhoppningarna när jag insåg mannens bakgrund och politiska inriktning. Att recensera litteratur känns ganska främmande för en tämligen litterärt obegåvad människa som jag. Jag har haft en ambition att inte bli någon from av politisk nörd genom att läsa de ideologiska tänkarna, det finns det andra som är bättre på. Dock kan jag inte undgå att gotta mig lite i det efterspel.

Vad skapar kontroverser kring Vargas Llosa? Det som fick mig att ana vad som komma skall är att mannen är tydligt liberal. För ett tjugotal år sen skrev han förordet till en bok som gavs ut av svenska Timbro förlag. Den liberala tankesmedjan som ser sig som indirekt nobelprisförlag är förstås glada idag. Och det är just det som gör mig glad. För inget kan väl vara mer provocerande den vänsterinriktade kulturmaffian som att utnämna en tydligt liberal person från det allt mer socialistiska Sydamerikan.

En som får mig att skratta gott är den tidigare Attacföreträdaren America Vera-Zavala som försöker göra sig till något av latinamerikansk företrädare. Artikeln i sig är ingen ren, konstruktiv kritik mot Llosa, utan en veritabel pajkastning av socialistiskt mått. America företräder en ideologi som om allt annat är demokratiskt. Att en person som America Vera-Zavala, vill göra sig till demokratisk förespråkare gnom att håna Llosas antidemokratiska drag. Löjeväckande, Vera-Zavala är ju den som framstår som ett demokratiskt undantag. Hennes ideologi som för en-två generationer sen, kämpade mot militärdiktaturerna i bland annat Chile, Argetina och Peru är idag den ideologi som idag sätter många av Sydamerikanska länder på ett demokratisk undantag. En person som likt hela kulturvänstern motsätter sig så fort Svenska Akademin inte belönar en författare med tydligt vänsterdrag, utan hänsyn till om någon i överhuvudtaget läser författaren.

För Mario Vargas Llosas problem verkar vara att han har blivit för populär, speciellt bland den spansktalande befolkningen. Det stör förstås America och många av hennes väsnterlakejer. Det fungerar helt enkelt inte med en allt för populär och kommersiell framgångsrik författare. Det är som att författarskapet förlorar sin kvalitet och skärpa när de ekonomiska vinningarna gör sig tydliga. Så jag fortsätter med att hylla Svenska Akademin som visar på förmåga att lyfta fram författare som gjort sig populära bland många. Att vara författare bör ju bygga på grunden att författarens verk inte bara är berörande för de mer intellektuellt vetande, utan också kan göra intryck på gemene människa.

Kulturvänsterns gryende avsky för valet av årets litteraturpristagare kommer ligga i hans ideologiska vinkling, hans popularitet och kommersialitet. Jag kan inget annat än att förundras vid så verklighetsfrånvänd kulturvänster som spyr över allt som anar någon form av populariet hos vanligt folk. I mitt intryck är Mario Vargas Llosa just en person som är populär bland vanligt folk, jag kan inget annat än att glädjas åt många de litterärt intresserade som finner ro i Llosas litterära verk. De har fått en värdig Nobelpristagare.

Media: AB, AB, AB, DN, DN, DN, DN, DN, DN, Exp, Exp, Exp, Exp, SvD, SvD, SvD.