söndag, november 28, 2010

Det tysta Vänsterpartiet

Man hade förstås förväntat sig en försiktig respons från vänsterpartistiskt håll. Ett litet ställningstagande, en stymmelse till respons angående en allt mer uppskurvad konflikt kring den 38:e breddgraden. Dock kan man undra, är de rädda för att säga någonting om konflikten? Är de rädda för att sälla sig till det totalitära sällskapet i form av Kina och Nordkorea? Det är ingen enkel ekvation. Nordkorea, en totalitär diktatur mot ett demokratiskt Sydkorea, understött av Vänsterpartiets hatobjekt USA. Vilken sida väljer man egentligen i en konflikt som denna?

Det är förstås det man undrar, att stå med de USA-allierade eller med diktaturen Nordkorea, vilket är egentligen bäst? Kanske det är därför som Ohly, Linde och Kalle Larsson är så pass tysta om konflikten, att de räds ta ställning, dels för att de inte vill kopplas ihop med ett eventuellt stöd till Nordkoera eller bli anklagade för hyckleri genom att ställa sig på den USA-stödda sidan.


"Därför, och med Koreas historia i bakhuvudet, står Sverige vid Nordkoreas sida för första gången. Vi är stolta över vårt ställningstagande, vi tänker själva nuförtiden och bryter de kedjor som hållit oss fast i en roll som USA-imperialisternas knähund. Tack för ordet!" -Tokmoderaten i en eventuell fundering om vad Ohly kunde ha sagt som eventuell utrikesminister.

Det är väl ungefär vad det kunde ha låtit från Ohly. Men vi lever trots allt inte i sjuttiotalet längre, den enda stymmelse av detta årtioende får man endast via en rad enstaka röda vattenhål, inte minst från de svenska kommunisternas sida, en grupp som för evigt kommer befinna sig i ett slutet, sekteristiskt, anti-amerikanskt, antikapitalistiskt och diktaturkramande beteende. Vi får låta dem hålla sig där, det blir lätt lite komiskt att se att folk fortfarande snöar in sig i dessa värderingar, men jag är inte förvånad.

Om man då ska säga något om konflikten mellan Nord- och Sydkorea. Det blir nog bäst om både USA och Kina håller sig på ett armlängds avstånd. Dessa länder skulle framstå som de största förlorarna i konflikten. Ingen av dessa parter, det hårt hyperindustrialiserade Kina eller det ekonomiskt bräckliga USA vill skada sitt internationella anseende genom ta en för stor roll i konflikten. Det enda som egentligen engagerar sig är den där lustigkurren norr om den 38:e breddgraden som lever i en paranoia av att vara förföljd av västvärlden. Men alltjämt sitter vi och skrattar vi åt denna parodi från den totalitära regimen i Pyongyang,

Hemmavid sitter vi många trots allt och funderar kring Vänsterpartiets fortsatta tystnad. Vi lär inte få säkert mycket yttrande från deras sida. Därför kan vi sitta och fundera och framställa endast de våta drömmarna om vad vi hade viljat höra från deras anti-amerikanska och diktaturkramande sida. När hyckleriprojektet "Ship to Gaza" bordades, när Israel gick in i Gaza efter den femtielfte Kazamraketen in i civila bostadsområden i södra Israel, var kritiken annorlunda. Men Vänsterpatiet är kanske rädda att utmåla sig som diktaturkramare på egen hand, därför blir de till oss meningsmotståndare att göra det med intryck av ett partis särdeles sällsynta hållning i världspolitiska frågor.

Bloggar: Tokmoderaten.
Media: AB, DN, DN, Exp, SvD, SvT, SvT.