tisdag, november 02, 2010

Om hon bara hade hållit tyst

Bollen studsar ibland tillbaka. Det är en bokstavlig beskrivelse av denna händelse som kretsar kring Mona Sahlins senaste gärning. Eftersom media tycks vara i någon form av skuld inför att väga upp den granskning av Sofia Arkelsten i förra veckan, blir politiken förstås lidande medan Aftonbladet och Expressen i synnerhet ägnar sig åt sensationsstinnande rapportering kring våra folkvalda politiker. Men situationen kunde ha varit annorlunda, allt beror ju på den mänskliga faktorn, och den mänskliga faktorn har ofta varit Mona Sahlins svagaste länk.

Situationen blir ju inte pinsam av den anledning att Mona Sahlin har varit och kollat på tennis och låtit sig bjudas på det. Det är inte av denna anledning som Expressen och Aftonbladet drar igång sin lösnummersäljande tabloidjournalistik. Mona saknar all form av omdöme, därför får vi se detta tämligen löjliga drev där media petar i all form aktiviteter som våra politiker hänger sig åt. Hade Mona i förra veckan valt att tiga i en situation då det bästa för henne vore att att bara ligga lågt och se motståndaren kölhalas, hade denna situation kanske inte blivit särskilt allvarlig. Med det scenariot hade media inte kunnat stå där med "Hon som sa det, hon var det"-mentaliteten.

Eftersom drevet inte tycks bli mildare mot Mona och hennes arbete som partiledare är det av all vikt att hon håller i sina egna tyglar. Det som sägs kommer användas emot dig, det är precis vad Mona fick erfara i och med sitt taffliga omdöme att inte hålla igen. Varför kunde hon inte hålla tyst denna gång? Varför låg hon inte lågt som under Littorinaffären, ett agerande som hon hade tjänat på?

Nu blir det intressant att följa Monas kommande arbete. SSU har till slut sagt sitt och kräver sin partistyrelses avgång. Hur tongivande den linjen kommer att vara återstår att se. SSU befinner sig inte i samma position som de gjorde för några år sen. Kritiken mot partiledningens bristande förmåga att förnya partiets agenda må vara befogad. Men SSU:s förändringsarbete har också gått i stöpen. Det är ju något som måste genomsyra hela organisationen. Inte heller MUF har undgått att förnya sig, lik sitt moderparti. Kravet från SSU på förändring inom partiledningen bör även innefatta en genomgripande förändring i deras led.

Mona Sahlin är trots allt en politiker som har svårt med sitt omdöme, det får tala. Det är ju det som jag hänger upp mig på. Likt att Fia åkte på ett seminarium arrangerat av ett företag med tveksamt agerande, allt i syfte att bredda sina kunskaper kring sitt arbete som miljöpolitisk talesperson, blir Monas lilla avkoppling i Kungliga Tennishallen. Politiker blir i och med att all form av bjudverksamhet ska petas på med nål, väldigt begränsade i sitt arbete. Är det det den situation som vi vill ha där politiker begränsas allt mer från att röra sig ute i verkligheten? I fall inte i mitt tycke.

Bloggar: Broman, De omutbara, Magnus, Mikael, Radikalen, Tokmoderaten.
Media: AB, AB, AB, DN, Exp, Exp, Exp, Exp, SvD.