onsdag, januari 27, 2010

Konjukturen vänder uppåt

"Arbetsmarknaden förefaller fungera bättre än väntat - arbetslösheten bedöms bli ca 9,5 procent 2010 (jämfört med de 10,7 procent man spådde i november). År 2014 väntas arbetslösheten vara 6,6 procent." - Aftonbladet

Finansminister Anders Borg presenterade idag sin prognos för svensk ekonomi. Det är glädjande att se att den svenska ekonomin förefaller att ligga avsevärt bättre till än vad som var förutspått, det visar mycket på den linje som den svenska regeringen har drivit genom lågkonjunkturen jämfört med andra länder som USA och Storbritannien i synnerhet som brottas med usla statliga finanser och en ökande arbetslöshet. Vad säger läget i Storbritannien om ett eventuellt maktskifte? Förhoppningsvist mer än i Sverige.

Media: AB, DN, Svd, Svt

Om näringslivet hade fått vara med

Hamburgerrestaurangen MAX:s vid Richard Bergfors skriver idag en artikel på Aftonbladet Debatt om näringslivets inverkan på miljö. Bergfors är besviken på att näringslivet inte bjöds in till klimatmötet, att det fanns en övertro på politiska förhandlingar och avtal snarare än inblandning av företag inom näringsliv. En bild som jag delar, politiska avtal kan inte vara den enda biten om man vill eftersträva något, utan aktiva insatser från näringslivet är minst lika viktigt för en förändring.

"Ett av skälen till de misslyckade förhandlingarna i Köpenhamn är att näringslivet inte bjudits in att leverera lösningar på klimatproblemen. Den starka tron på politiska förhandlingar bromsar processen för att skapa starka avtal. Inför fortsatta klimatförhandlingar måste politiken bygga en starkare allians med företag­are som vill bidra till förändringen och som är villiga att ta sitt ansvar.

För att det ska vara möjligt måste den politiska diskussionen om klimatpåverkan vidgas från dagens fokus på utsläppskällor, som transporter eller kraftproduktion, till ett systemperspektiv på hela samhällssektorer, som livsmedels-produktion. Det skulle helt klart underlätta om man vill engagera fler företag och företagsledare, som lätt ställs utanför dagens diskussion.

Låt mig ta mitt företag, Max Hamburgerrestauranger, som ett exempel. Vi är ett tjänsteföretag i livsmedelsbranschen, där hela vår klimatpåverkan kommer från våra inköp av produkter och tjänster. Vi utnyttjar transporter, köper in energi och råvaror till våra hamburgare. Just nötköttet i våra hamburgare står för övrigt för 70 procent av vår samlade klimatpåverkan.

I Sverige och EU står livsmedelskedjan, från jord till bord, för någonstans mellan 25 och 35 procent av klimatpåverkan. Det är ungefär lika mycket som transportsektorns andel av de svenska koldioxidutsläppen och nästan lika mycket som hela energisektorn släpper ut i EU.


Samtidigt slipper livsmedelssektorn alltför lätt undan i klimatdebatten när den politiska debatten handlar om transporter och energi, trots att det är just genom ett systemperspektiv som mycket skulle kunna göras genom ganska små medel.

Det handlar om så självklara saker som att uteslutande köpa miljömärkt el, använda bilar som går på förnybara bränslen och att välja energieffektiva lokaler. Som många företag kan vittna om är dessutom minskad resursförbrukning, genom energieffekt­ivitet och snålande på el eller vatten, lönsamma åtgärder som det är rentav oansvarigt att inte genomföra.


Ett ytterligare steg
är att ge kunderna möjlighet att styra sin klimatpåverkan genom att göra det möjligt för dem att fatta informerade beslut. Max klimatmärker därför all mat på menyn och ger därmed kunden ett val. Dessutom klimatkompenserar vi för samt­liga kvarvarande utsläpp genom trädplantering, vilket också bidrar till ekonomisk utveckling i afrikanska länder.


Allt detta är åtgärder som mängder av företag i Sverige och i världen skulle kunna genomföra snabbt på frivillig grund. Varför sker det då inte?


Ett av de viktigaste skälen är, som sagt, att tjänsteföretagens möjligheter att påverka producenter och leverantörer av till exempel energi, transporter och råvaror, ständigt underskattas. För egen del tror jag till och med att det i många fall är en mer effektiv väg att gå.


Genom att Max och alla andra konsumenter av energi och transporter börjar ställa krav, så uppstår också det marknadsekonomiska tryck som krävs för att transport- och energisektorerna ska börja ställas om av kommersiella skäl, snarare än genom politiska krav. Jag är övertygad om att det dessutom är en lättare diskussion.


För att uttrycka det enkelt: för mig är det egalt från vilken leverantör energin till våra restauranger kommer eller vilket bränsle som används för våra transporter, så länge som det är det mest klimatsmarta valet. Likadant är det naturligtvis för hotell, internetleverantörer, tidningsföretag och många andra tjänsteföretag, som genom att ställa bättre krav på andra företag kan förändra hela dynamiken på marknaden.


Därför måste klimatsmarta
livsmedel bli en lika stor fråga i den politiska klimatdebatten som minskad klimatpåverkan från transporter och energiproduktion. Det är dags att politiker och näringsliv börjar samarbeta på allvar i denna viktiga fråga. Den politiska modellen i Köpenhamn havererade. Låt oss göra ett nytt försök. Vi på Max och resten av näringslivet är beredda att dela med oss av våra tankar och förslag."

Richard Bergfors

tisdag, januari 26, 2010

Äntligen, SAAB är sålt

Uppförsbacken är lång, utmaningen är stor med ett företag som inte gått med vinst de senaste 20 åren. Därför väntar jag nyfiket på Spykers planer för SAAB, vilka ambitioner har de med ägandet? Vad är målet inom 5, 10 25 år? Hursomhelst, risken för SAAB:s nedläggning är borta för ett tag. Det är glädjande att se att affären har lösts utan staten har behövt gå in med skattepengar. Den senare delen har varit tack vare en konsekvent linje om att inte riskera skattebetalarnas pengar som i det fallet bara skulle ha försvunnit i ett svart hål, dvs i GM:s fickor. Nu får SAAB en ärlig chans att klara sig med en ny ägare, förhoppningen är att den kortsiktiga och den långsiktiga planen är att omställa SAAB för att möta framtidens utmaningar.

Media: AB, AB, AB, DN, Exp, Exp, Svd

Oppositionens förslag, ännu sjukare

Fredrik Reinfeldt och Christina Husmark Persson skriver idag på DN Debatt om sjukförsäkringsreformen. Det är en av regeringens svåraste, men en av de viktigaste reformer under denna mandatperiod. Därför är det viktigt att våga diskutera och vara öppen för förändringar. En perfekt reform kan man inte skapa från början, utan här är det viktigt att vara pragmatiskt och öppen för synpunkter. Det är viktigt att få de som har förmåga och har vilja att att komma tillbaka i arbete. Därför är tydliga åtgärder som från dag ett fokuserar på att rehabilitera och återanpassa individen tillbaka till arbete. Utan tydliga mål eller riktlinjer riskerar sjukskrivna att falla tillbaka i den fälla som fanns förut.

Därför blir jag lite förvånad vid just oppositionens förslag till sjukförsäkring. Jag har även noterat en grad av självkritik kring den gamla ordning där 140 personer förtidspensionerades varje dag, det är bra. Men att döma av deras förslag blir inget annorlunda.

Som jag tidigare påpekat är det en sak, varför sätter man en 58-årsgräns för förtidspensionering? Det var det här som de talade om medmänsklighet, om en person inte är förmögen att gå tillbaka i arbete ska det finnas ett skyddsnät. Med oppositionens förslag blir det skyddsnätet än svagare. Personer som inte har förmåga att komma tillbaka i arbete, har kroniska besvär eller medfödda handikapp som allvarligt sänker eller omöjliggör för dem att återgå i arbete ska kunna få rätten till en skälig ersättning och rätten till förtidspension. Det är en liten grupp, drygt 1000 personer per åldersgrupp. Men jag förvånas att de via oppositionens förslag för en starkt försämrad ersättning då de inte haft någon sjukpenninggrundande ersättning.

Media: AB

måndag, januari 25, 2010

SAAB - Nya Royal Dutch Car?

Att Spyker skulle bli SAAB:s slutligen köpare var ganska oväntat när säljkarusellen påbörjades förra året. Nu är det dock klart, SAAB blir varken svenskt, norskt, ryskt eller kinesiskt, det blir holländskt, eller inte? Jag hoppas nu få se en tydlig agenda från Spyker med vad de vill göra med att utveckla SAAB för att möta framtidens utmaningar inom bilbranschen när det gäller kraven på framtidens bilpark. Ett företag som inte tillverkat de bilar som marknaden har efterfrågat behöver en snabb omställning för att möta framtidens krav. Jag väntar nyfiket på Spykers långsiktiga plan för SAAB:s utvecklingsprocess, ifall det nu blir en affär.

Media: AB, AB, DN, Exp, Exp, GP, Svd, Svt

söndag, januari 24, 2010

Betraktelser från Agenda-duellen

Jag betraktade duellen i Svt:s Agenda mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin. Debatten var som väntat, det blir en valrörelse präglat av arbetslinje och bidragslinje. Ingen bygger en trovärdig politik för jobb när de vill höja skatten för inkomsttagare. Det är intressant med tanke på en sak, nämligen frågan om pensionerna. Pensionssystemet bygger på inkomstutvecklingen, därför måste inkomstskatterna prioriteras för att stimulera till att få in fler i arbete, det är bra även för pensionärerna. När det gäller sjukförsäkringen är det också en viktigt fråga, här har Alliansen arbetat fram en reform för att bryta sjukskrivningarna. Därför ser jag två följande utmaningar för oppositionen och Mona Sahlin i allmänhet. Hon måste svara på två frågor:
  • Varför talar oppositionen emot det som de kallar för stupstockar och bortre gränser i sjukförsäkringen när de vill sätta en 58-årsgräns för förtidspension?
  • Hur kan höjda skatter leda till att fler kommer i arbete?
Media: AB, DN, Exp, Exp, GP, SvD

lördag, januari 23, 2010

Sahlins väska ett problem?

Jag funderade kring det där med Sahlins märkesväska. Kanske det sticker i ögonen på de väljare som hon vill profilera sig mot, men en ickenyhet var det och fler sådana lär vi notera fram mot valet. Dock borde de lyckligaste vara Louis Vuitton, perfekt gratisreklam i de två största kvällstidningarna, vad mer kunde de önska? ;)

Media: AB, Exp

fredag, januari 22, 2010

Det här med smutskastning

Efter onsdagens avloppsrensande och gårdagens skrivtorka tar jag mig återigen bloggen tillhanda. Det som har märkts efter att jag mer aktivt använt min blogg är andra bloggares hänvisningar till min blogg och mina inlägg. Smickrande att Gunnar Axén, socialförsäkringspolitisk talesperson länkade till min blogg efter veckans oppositionsutspel gällande sjukförsäkringarna. Det finns också en som reagerade på ett helt annat sätt på ett av mina inlägg. Trevligt, låt oss behandla det.

Johan Westerholm
, socialdemokratisk bloggare reagerade på mitt inlägg där jag citerade Per Ankersjös artikel gällande smutskastningen. Ett stycke som jag la märke till i per artikel var

"Ja, i brist på egen politik, egna idéer och med en sönderfallande rörelse så måste man fokusera på en utomstående fiende. Och sedan se till att kasta mycket skit man bara kan hitta. Och när skiten är slut fortsätter man kasta vad man kommer över."

Johan Westerholm frågade mig om jag tänkte kommentera Moderatkvinnornas artikel gällande Mona Sahlin och dödssynderna. I fråga om smutskastning är ju det förvisso relevant, förlåt Johan att jag inte har kommenterat tidigare, men här får du en reflektion kring Magdalena Andersson artikel. För det första, det är intressant det här med smutskastning, trash talk och negative campaigning, vad man nu ska kalla det. Frågan vi bör ställa oss, i vilket/vilka sammanhang är det legitimt. Jag skulle kunna dra följande slutsatser.
  • Ett förtroende hos väljare bygger på att man som parti har en politik som fokuserar på framtiden och presenterar en vilja och en synlig bild på vad man eftersträvar. En del i politiken är att framställa sin politik som mer relevant än motståndarens. I det fallet gör en gliring mer legitimt till skillnad när man har som första prioritet att smutskasta motståndaren. Per Ankersjö skriver "Ja i brist på egen politik", vidare "kasta så mycket skit man kan hitta". Inget nytt, jag har upplevt det från socialdemokratiska företrädare, fackombudsmän, ssu-are etc.

  • Ironi är ett underbart begrepp, dock en sak som ofta kan missuppfattas av vissa. personligen tycker jag om att använda ironi som en del i den psykologiska krigföring som man ändå får kalla det. Magdalena Anderssons artikeln var ju lite av en ironisk avhandling kring Mona Sahlins ställningstaganden. Det är ju tråkigt att vissa missuppfattar det. Även jag kan skratta åt gliringar som kommer mot Moderaterna, exempelvis Henrik Schyfferts pik om Reinfeldts regerande kontra kvinnors bilkörning.

  • Förtal och falska rykten är något som jag reagerar emot. Min syn på Per Ankersjös artikel var en del i den flod av smutskastning som skett mot Centern och Alliansen där syfte har varit att ljuga om Alliansens politik, sprida falska rykten och få det att låta som en sanning att Alliansen vill tvinga ut cancersjuka i jobb, slänga ut sjukskrivna ur försäkringssystemen etc. Det sägs att om en lögn sägs ofta kan folk få för sig att det är sant.
Jag hoppas att detta kan vara klargörande. Om inte, är jag öppen för diskussion.

tisdag, januari 19, 2010

Big wednesday

Jag ser oerhört mycket fram emot morgondagens begivelser på politikerfronten. Speciellt roligt är det att årets första partiledardebatt sker i riksdagens kammare. Min förhoppning är att Fredrik och Co slår hål på den bubbla som oppositionen bygger upp kring arbetslöshet, skatter, sjukförsäkringar och den fejkade enighet som de försöker framhålla. Vi ett är det dags för den traditionella Prime Ministers Questions från brittiska underhuset. Dock får jag säga att jag saknar Tony Blair, de replikskiften som jag har sett mellan honom och Toryledaren David Cameron är riktigt lysande. Det brittiska valet är också något som stundar. En förhoppning tänds om ett efterlängtat maktskifte till ett land som har ödelagts genom skenande arbetslöshet, ökat budgetunderskott. Tills dess lite smakprov vad som kan hända både i riksdagen och i brittiska underhuset.



En åter(s)tällare

Den rödgröna oppositionen publicerade idag sin uppgörelse gällande sjukförsäkringen. Jag hade hoppats få se en uppgörelse som bygger på enighet, nytänkande och framför allt en plan om hur allt ska finansieras. Det blev tyvärr inte som det var tänkt. Kan man sammanfatta vad oppositionen föreslog är det med en sak, många öppna dörrar slogs in. Det är som Edvin Alam sammanfattade det, åtta av nio punkter är genomförda, en är under utredning. För det första som tidigare har påpekats, en del måste vägas in i helheten. Och när man inte har förmåga att visa på finansiering blir inget trovärdigt.

Jag finner den röd-gröna oppositionens utspel något förvånande. I många avseenden är det öppna dörrar som slås. I en mening skriver de att man vill avskaffa prövningen mot arbetsmarknaden efter 180 dagar, i nästa mening skriver de att de efter 6 månader vill ha en fördjupad utredning om arbetsduglighet och prövning mot hela arbetsmarknaden. Men framförallt det blir en återgång till det gamla systemet. Ingen bortre gräns på 550 dagar finns i förslaget. Då försöker man övertyga om att det inte ska innebära en evig sjukskrivning bara för det, en successiv prövning av patientens arbetsförmåga ska göras successivt. Ytterligare en öppen dörr som slås in.


Men som slutsats går det att säga en sak. Inte ett enda ord nämns om orsakerna till sjukskrivningstalen. Inte ett ord nämns om den finanskris som till stora delar skapat situationen på den svenska arbetsmarknaden. Inte en enda finansierad krona nämns. Det här blir intressant, för ett enskilt förslag måste hela tiden vägas in i helheten. För är det något som saknas i helheten är det finansiering. Den frågan har man från oppositionen inte kunnat svara på, och så länge som skattefrågan förblir obesvarad går det inte att avgöra om hur och när en sån här reform kommer att genomföras, om den nu kommer att göra det. Som de rödgröna partiledarna skriver i slutet, en bred utredning efter valet. Inga öppna kort, inga synliga förslag som står emot Alliansens politik och framförallt inga synliga förslag för väljarna.

Valet ser mer ut att gå emot att oppositionens agenda för förändring är breda utredningar efter valet. Så svårt är det för dem att enas om gemensamma förslag inför valet. Och speciellt prekärt är det när man föreslår en återställare som tar en tillbaka till en tid då 140 personer förtidspensionerades varje dag.


Media: Ab, DN, Exp, SvD, SvT, Tv4

måndag, januari 18, 2010

Eniga men oeniga

Jag hade hoppats se oppositionen presentera en gemensam överenskommelse om försvaret. Men den enighet som det talades om innan blev till oenighet. Varför? Jo Afghanistan är käpphästen i förhandlingen. S-Mp har till skillnad från Vänsterpartiet gått med på regeringens linje att satsa på svenska fredsbevarande styrkor i Afghanistan. För vad är annars konsekvenserna? "Vi kan välja att delta eller låta talibanerna bränna ner skolor och förtrycka Afghanistan kvinnor", något sådant skulle man kunna höra från statsminister Reinfeldt. För så tydligt är det, Vänsterpartiet kör blint med sin anti USA-agenda och skiter i Afghanistans befolkning, de skiter i alla de flickor som nu får chansen att gå i skola.

Trots att den demokratiska stabiliteten är svag i Afghanistan får detta inte äventyra utvecklingen av det civila samhället i Afghanistan. I övrigt visar överenskommelsen på några andra kuggar. Vänsterpartiet motsätter sig vapenexport, men var själv med som stödparti när affären gjordes upp, varför motsatte sig de inte den affären då? I övrigt är vapenexporten en fråga som splittrar. Socialdemokraterna slår här in på en viktig väg om att det skulle äventyra allt för många jobb. Att slå in på att skärpa de demokratiska kraven är en mer sund väg att slå in på. Värnplikten är en fråga som inte har besvarats, vi får se hur den knuten löses. Dock blev dagen som jag noterade på Twitter och som Mats Knutsson beskrev det, röd-grön antiklimax. Det är märkligt när man vill presentera en genomgripande rapport och försöker framstå som så eniga är det oenigheten som talar.

Media: DN, Exp, GP, Svd, Svt, TV4

söndag, januari 17, 2010

lördag, januari 16, 2010

Om smutskastningen mot Centern

Opinionsmätningen från Demoskop som kom igår var kanske ingen vidare läsning. Tre av de partier som sitter i riksdagen hamnar utanför i mätningen. Det är dock intressant med ett parti som stått i fokus den senaste tiden, Centerpartiet. Dock är det ganska intressant hur det ter sig på ledarsidor och bloggar. Jag har vid flera tillfällen på bloggen och i diskussioner påpekat på oppositionens brist på politik. Då är det ganska intressant att man då ter sig hellre till smutskastning än att föra egen relevant politik. Per Ankesjö, centerpartist i Stockholm skriver ett bra inlägg gällande smutskastningen mot Centern och Maud i allmänhet.

"Socialdemokraternas strategi: negative campaigning
Ja, i brist på egen politik, egna idéer och med en sönderfallande rörelse så måste man fokusera på en utomstående fiende. Och sedan se till att kasta mycket skit man bara kan hitta. Och när skiten är slut fortsätter man kasta vad man kommer över.

Medan Saab-krisen har pågått i över ett år och medan GM har sagt i en månads tid att det inte blir affär, har uppenbarligen näringsministern reseförbud och får inte lämna landet. Att en av hennes närmaste medarbetare, som dessutom har arbetat dygnet runt med frågan under hela denna tid och byggt upp kontakter, är på plats - räknas förstås inte. Frågan är också var man förväntar sig att ministern ska vara; på sitt kontor, i Detroit... att vara tillgänglig verkar inte vara poängen.

S-bloggarna som på bästa Marita Ulvskog-manér kör på med sitt drev bryr sig heller inte om
rationella synpunkter som att näringsministern inte ensam beslutar om lån eller att dessa lån tar ett tag att handlägga och få. Att säga att Maud Olofsson flyr från krisen är djupt oärligt. Hon har flera gånger varit i Trollhättan för att både ta debatten och möta Saab/GM. När Tomas Eneroth (S) sedan skriker på ett engagemang från Barack Obama gör han sig enbart pinsam.

Maud Olofsson har på ett rakt och ärligt sätt tagit debatten genom hela fordonskrisen. Mona Sahlin gick på pumpen när hon trodde att svenska folket ville använda sina skattepengar till att bedriva förlustaffärer i bilbranschen. Nu är Sahlin och S vilsna i hela frågan. Det är den enda rimliga förklaringen till deras jönsaktiga beteende. De förlorade debatten och har svårt att ta det helt enkelt." - Per Ankersjö (C)

onsdag, januari 13, 2010

Ingen stupstock, snarare ett avstamp

ISF - Inspektionen för Socialförsäkringen släppte idag sin rapport (OBS! pdf-fil) gällande regeringens införda rehabiliteringskedja för att komma till bukt med sjukskrivningarna. Den visar som de skriver i sitt pressmeddelande, att prövningen av sjukförmågan efter 91 respektive 181 dagar har lett till att många har återgått i arbete. Vad som ligger bakom vill fördjupa mig mer om, men det är intressant att den bortre gränsen har blivit ett avstamp, inte en stupstock. Nu hoppas jag att fler kan få detta avstamp. Dessutom är det viktigt att se att effekten har varit tydlig i storstadsområden med en bredare arbetsmarknad. Men det är bra att den prövning som nu har införts ger chans till nystart för de som har stått utanför.

Aftonbladet försökte göra en sak av detta på förmiddagen. Under sin rubrik "det nya tuffa Sverige" skrev de om rapportsläppet. Det är inte förvånande att gör en negativ vinkling av det hela.

Övrig media: DN, Svd,

LO:s pigor

Jag har länge likt många av mina alliansvänner irriterat mig på de otal gånger som oppositionen ska lyfta ordet piga i debatten kring hushållsnära tjänster. Avdraget för husnära tjänster var ett avdrag som aviserades tydligt i valrörelsen. Det har visat vara en av Alliansens mest lyckade reformer. Många är de hushåll som har hittat ett nytt sätt att få vardagen att gå ihop. Lyckan av att kunna komma hem till ett välstädat hem är unnad många som i övrigt sliter för att få vardagspusslet att gå ihop. Till det kommer hundratals nya företag inom städsektorn.

Främsta syftet med reformen var att komma åt den svarta näringen inom städbranschen. Förslaget gjorde att många fler med att kunna köpa olika renhållningstjänster. Välkommet för många, bra för jobb och företagande. Dock är det här med städning lite av en tabufråga inom många led. När jag möter kritiker till husnärareformen är kritiken sig lik, om inte rent av kränkande. Oppositionen gjorde snabbt ett nummer av detta och döpte det hela till pigavdrag, media likt Aftonbladet var inte sena med att ta efter och kalla det pigdebatten.

Det blev en ganska häftig debatt där det blev ganska tydligt i hur vänstersidan stod i frågan. Det är i mina ögon en ganska kränkande kommentar att i överhuvudtaget kalla någon för piga. För det var tydligen den synen som de hade på städerskor. Alla jobb är tydligen inte lika fina, därför ska de föraktas. Man kan ju undra till exempel varför man är för ROT-avdrag men inte RUT-avdraget, varför missunnar man en bransch där många av de som arbetar är kvinnor och invandrare. RUT-avdraget blev en reform som gjorde att fler inom branschen kunde ta steget till att inte bara jobba inom städnäringen, utan också driva en egen rörelse. Ett avdrag gjorde mycket för att folk skulle våga ta steget.

Nu blev det hela lite roligt när jag fick syn på en tämligen gammal länk, lite mer än fyra år gammal. Den blev snabbt en artikel som förgyllde mångas bloggar och samtal på nätet. Historien om hur LO bedrev jobbsökarkurser för arbetslösa, men tvingade dem till slitsamma sysslor som att baka fika till högt uppsatta LO-tjänstemän. Arbetslösa som ville ha en fot in på arbetsmarknaden utnyttjades rent utsagt som pigor. Nåväl, nu kan vi använda oss av ordet, för det var så de behandlades. Allt medan skattebetalarnas pengar slank ner i LO:s välfyllda kassor. Det är intressant att sen sån gammal nyhet kunde se dagens ljus igen. Men tack vare den digitala åldern är det inte särskilt svårt att få tag på saker. Därför blev dagen lite roligare när vi alla fick klart för oss vad arbetarrörelsens syn på pigor kretsade kring.

Se även Magnus och Mary som har bloggat kring saken.

tisdag, januari 12, 2010

Bort med kvoteringen vid högskolor

Kvoteringen vid högskolor och universitet, eller positiv särbehandling vid intagning som vissa vill kalla det avskaffas i och med ett förslag från Utbildningsdepartementet. Det är en självklarhet att meriter ska gå före demografisk tillhörighet. Dock vore det intressant att se hur högskolorna och universiteten vill utveckla sina intagningsprocesser, intagningsprov till attraktiva program kanske kunde vara något.

Media:
AB, DN, Exp, GP, SvD, Svt, Tv4

En till nyans av brunt?

Jag kan inget annat än att bara skratta kring den mediestorm som Politikerbloggen och Expressen har dragit igång kring Edvard Unsgaards Facebookutlåtande. Det var en tämligen hastigt nedskriven kommentar utan tanke på vad den skulle skapa för reaktioner. För en sak är säker, en svensk städerska som städar upp bajs i en trappuppgång i centrala Stockholm hade inte skapat särskilt mycket rabalder. Men nu nämndes både ord som invandrare och ryska och då är situationen en helt annan. För vad som sen rullas upp är en uppsjö av olika tyckare som vill göra sitt för att förmedla något av vad de ser som Moderaternas och Alliansens rätta ansikte. Inget mer kunde ha varit fel.

Yttrandefrihet FTW, Luciano Astudillo, Isabelle Ståhl och Alliansfritt Sverige sällar sig till de som inte drar sig för att raljera och bygga upp en bild som går långt från det som var tanken med Edvards statusuppdatering. Missupfattningar är en sak, att ironisera över folks klavertramp är en annan. Men att måla upp detta som en sanning, att vår syn på arbetslinjen skulle vara invandrare som städar bajs i trappuppgången är bara en nedvärderande människosyn. Det säger mer om dem än vad de gör om Moderaterna och Alliansens syn på arbete. Det är klart att det här med statusuppdateringar är ett gissel.

För min egen del har jag upplevt tillfällen där mina uppdateringar har misstolkats, tagits som sanningar när de i själva verket varit lite ogenomtänkta. Det är lätt att inlägg på sociala medier misstolkas då de ofta går att tolka lika lätt som genom ansiktsuttryck. En uppdatering får ju inte vara för lång för att den ska göra läsaren ointresserad, Twitter å sin sida begränsar statusen till 140 tecken. Lagom för att få ut ett budskap, men tillräckligt för att misstolkats. Överallt sprids nu nya misstolkningar kring Edvard Unsgaards uppdatering. Någon annan väg in i rampljuset kanske Edvard hade förväntat sig, nu är det som det är.

Många vänstertyckare blev säkert överförtjusta när de fick se denna nyhet blossa upp igår. Inget är mer efterlängtat av vissa personer att att ljuga och förtala kring vår politik. Försök till att bygga upp en falsk åsiktsbild kring Moderaterna och Alliansen. Det finns de som tycker att vi Alliansbloggare också drar vårt strå till stacken, men jag å min sida försöker skilja på ironi och sanning. Det hade varit tämligen ointressant om hela den politiska arenan kretsade kring politiskt korrekthet, även vi politiskt aktiva måste få tillfälle att ironisera och göra satir av motståndaren. Men det är viktigt att dra linjen vad som är humor och vad som är försök till att förtala och svartmåla.

Bajshistorien skruvades upp till att bli årets första riktiga skitnyhet, passande benämning så att säga. Vad detta nu mynnar ut får vi se. Martin Gelin som kastade första stenen i nyhetssjön tycker detta bringar ljus till vad som är Moderaternas syn på arbetslinje och att detta kommer slå tillbaka på oss. Mina moderata bloggkollegor Mary och Fridholm levererar sin syn på saken. Kjellberg ställer den relevanta frågan, vad hade ni själva gjort med bajset?

måndag, januari 11, 2010

På vänsterfronten inget nytt

Mona Sahlin har återigen dragit på sig skygglapparna i en debattartikel. Jag vet inte vilken gång i ordningen det är som hon ställer sig bakom sin enkla slutsats att regeringen är helt ansvarig till det ökade utanförskapet. Jag tycker förstås det är tråkigt att fler människor har blivit arbetslösa än vad som var tänkt. Men lite resonliga får vi nog vara. Sverige har precis gått igenom den mest omfattande finanskris sen depressionen på 1930-talet. Vid det nämner Sahlin bara ett ord i sin debattartikel. I sitt tal på senaste S-kongressen förmådde hon inte ens med ett ynka ord.

"Fler än 100 000 göms undan i jobbgarantin där inte ens 2 procent får jobb."
Ok, känner hon igen sig i den politik som gömde undan 140 personer i förtidspension under högkojuktur? Kunskapslyft är en annan grej, 50 000 fler platser. Vad är inte det om att gömma undan folk från arbetsmarknaden? I min och Edvin Alams åsyn liknar det mer en åtgärd att tränga ut de som behöver komplettera till förmån för de som redan klarat målen i den svenska skolan. Varför inte visa vad man vill göra åt den skola som under lång tid har slängt ut ungdomar utan relevanta kunskaper eller otillräckliga betyg?

Och högskolan, kanske en översyn av de platser som finns är av större vikt. Varför inte göra något åt de flumkurser som finns på svenska högskolor och universitet och prioritera kurser som är eftertraktade på arbetsmarknaden? Hela tiden snacket om kvantitet, men inte kvalitet. I sitt avslut drar Mona Sahlin återigen den lögn som vi har dragits med, både från henne och hennes partikamrater. Jo jag vet att vi har olika syn på skattepengar.

Vi tycker förstås att skattebetalarna ska få behålla mer av det som de har arbetat ihop. Att nämna "skattesänkningar med lånade pengar" är detsamma som att säga att det är ett slöseri med folks skattepengar. För varför är det slöseri när skattebetalarna får behålla dem själva? Och en till undran till, när ska Socialdemokraterna godta jobbskatteavdragets fjärde steg?

Media: AB, DN, Exp, GP, SvD

söndag, januari 10, 2010

Hur klantig får man vara? Del två

Jag vet inte om Daya Domracheva rentav är klantig eller om platsen spelar visst spratt. På exakt samma värdscuptävling för ett år sen gjorde hon första blundern. När det var dags för liggande skytte svarade vitryskan med att skjuta stående. Inte särskilt märkligt för den som inte har koll, men träffytan på liggande skytte är mindre än i stående och därför blev det ganska förklarligt fem bom. Den här gången hade man hoppats att Domracheva hade skärpt till sig. Jo hon höll koll på vilket moment det var, men inte på vilken tavla hon skulle skjuta på. Hjärnsläpp nummer två på exakt samma tävling. Blir det en tredje nästa år? Kul att Helena Jonsson fick till det i alla fall.

Media: AB, DN, Exp, SvD, Svt, Svt, Tv4

Ulf Olsson är död, hade han någonsin kommit ut?

En av vår tids mest hemska brottshistorier fick en väldigt osannolik upplösning. 13 år efter morden på Helén Nilsson och Jannica Ekblad fick en polisinspektör nys om en person som betett sig väldigt konstigt. Det tips som hon fick reda på en fest ledde först bara till en rapport i mordakten. Två år sen senare vid en DNA-körning skedde det osannolika. Ulf Olsson hade äntligen åkt dit. Lika fasansfullt som morden var, lika efterlängtat var det att mannen bakom en av svensk kriminalhistorias mörkaste händelser nu kunde lagföras.

Ulf Olsson tog sitt liv natten till idag på rättspsyket i Sundsvall. Första frågan är ju hur det har kunnat ske. Andra frågan man ställer sig just kring denne man är ju, skulle han någonsin komma ut? Inte i min mening, säkert håller många om den saken. Ingen vill ha farliga och oberäkneliga personer i sin omgivning. Ulf Olsson insåg säkert att friheten var förlorad. Den frihet han kunde vinna var kanske att sluta sina dagar på detta sätt. Undrar var han nu ställs inför på andra sidan.

Media:
AB, DN, Exp, Exp, SvD, Svt, TV4

fredag, januari 08, 2010

De fattiga barnen

Idag skriver Veronica Palm (S) på Aftonbladets debattsida om situationen för de fattiga barnen. Det är alltid tråkigt att det finns människor och framförallt barn som lever under acceptabla levnadsförhållanden i ett välmående land som Sverige. Därför måste fokus ligga på att bryta utanförskapet och få människor in i eget arbete och göra arbete lönsamt. Där har mycket gjorts och mer kan göras.

Dock går det att utskönja en sak i debattartikeln. Veronica Palm nämner att det i Sverige finns runt 229 000 fattiga barn (räknat på familjer som lever med låginkomststandard enligt SCB:s beräkningar). Värt att nämna är att Sverige är på väg ut ur den värsta lågkonjukturen sen 1930-talet. För sex år sen, 2004 var siffran uppe i 252 000, mitt inne i en högkonjuktur, 1997 var siffran ännu högre. Värt att nämna är att antalet fattiga barn är nere på en bra mycket lägre nivå än för några år sen. Hur många barn som blivit fattigare till följd av lågkonjukturen går att se först om några år. Men jag tror att trenden är en helt annan än efter 90-talskrisen.

Nu ligger fokus på att "jobba Sverige ur krisen". Inga medel ska tas från pensionsfonderna för att täcka underskott, inga inkomstskatter ska höjas för att tillfälligt generera pengar till staten. Arbetet med att få Sverige på fötterna är ett långsiktigt ansvarstagande, och det vore förödande om vi nu ändrade spår till gå tillbaka till ett samhälle där det blir mindre lönsammare att jobba, där mer pengar försvinner i bidragssystem än i välfärdssatsningar. Det har varit tydligt under de senaste åren att fokus har legat på att göra det lönsamt att jobba samtidigt som man värnar om välfärdens kärna. Det mår Sveriges ekonomi bäst utav.

måndag, januari 04, 2010

Wykmans utspel får stå för honom

Jag har under två dagar följt rovdjursdebatten. Motståndet var förväntat, men debatten tog fart när MUF:s ordförande Niklas Wykman gick ut och fördömde hela planen med att skjuta av en del av den svenska vargstammen. Nu tänker jag inte såga utspelet till 100 %, det finns vissa punkter som är bra. Vi ska självklart arbeta för en biologisk mångfald. En sund rovdjurshantering bör bestå av följande delar
  • En god sprdning för att minska risken för att rovdjur börjar röra sig in mot mer bebyggda områden.
  • Strävan att utveckla rovdjursstammen för att hålla den genetisk frisk och minska risken för inavel.
  • Tillåten licensjakt för att begränsa antalet rovdjur i områden med för hög population.
Detta tycker jag leder till en mer sund hållning inom rovdjursdebatten. Problemet har varit att folk som har varit för jakten i många fall har utmålats som rovdjurshatare. Inget är mer irrelevant och föraktfullt i en allt mer infekterad debatt. Niklas Wykmans inställning har i många fall varit tämligen märklig. Att den svenska vargstammen är tämligen liten jämfört med andra är sant, men däremot är den svenska oerhört underutvecklad och genetisk ofrisk. Därmed behövs denna avskjutning som en del att främja en utveckling att främja den svenska vargstammen. Det är långt från den masslakt som har utmålats.

Personligen har jag blivit ganska förvånad av Wykmans okunniga utspel. Irriterad blev jag när jag läste en del av en Facebookstatus där det stod
"Jägarna har visat sitt rätta ansikte". Att utmåla jägarna som oseriösa och okunniga tycker jag är rätt magstarkt. Att avskjutningen gick så pass snabbt, kan ha andra orsaker. Gynnsamma förutsättningar och goda förberedelser spelar också in. Wykmans utspel får stå för honom, MUF får utarbeta en tydligare ställning i frågan.

Avslutningsvist är det viktigt att det sker en aktiv viltvård och då är avskjutning en viktig del, inte minst i den vargstam som som inte har utvecklats sen 70-talet. En genetisk ofrisk vargstam som den i Sverige behöver utvecklas på ett mer sundare sätt, därav arbetar Naturvårdsverkets med att försöka utvecklas vargstammen genom invandring österifrån. Det är mycket bättre för vargstammen än den rovdjurspopulism som inte kommer hjälpa den nämnvärt.

Läs även om debatten kring
rävjakten i Storbritannien som Labour förbjöd 2004.

Länkar: AB, AB, AB, Naturvårdsverket, Politikerbloggen, SR, SvT, Tv4,

Nej Mona, ingen mittallians

Jag kan inte tolka det som något annat än försök till splittring i Monas försök att bjuda in till eventuella mittkoalitioner med C-FP efter valet. Det är klart att det politiska läget har skapat den här situationen och Mona ser över vilken chans som helst för att komma åt makten. Men även om Sverigedemokraternas eventuella intåg i Riskdagen spelar in är det skillnad nu från förr. Det är inte Olof Johansson och Bengt Westerberg, utan Maud Olofsson och Jan Björklund som är förgrundsfigurerna nu.

Hur det nu ser ut i olika landsting eller kommunhus är en sak, men valet kommer stå mellan två alternativ, den regerande Alliansen och den rödgröna oppositionen. Hur läget kommer att urarta sig efter valet får vi se. Men en sak är säker, skulle läget bli oklart är det här inte sista gången som Mona gör inviter över blockgränsen.

Media:
Exp