torsdag, januari 27, 2011

Den nya bilden av Sverige

Sverige bröstar upp sig inför de kommande diskussionerna i Schweiziska Davos. Som i ett led av den finanskris som har drabbat världen, vill nu Sverige än mer stå fram som det land som ett starkt föredöme för andra länder som inte klarat av krisen lik bra. Bilden av ett föredöme är vad som regeringens främsta företrädare vill sätta på Sverige. Ett land som omvärlden nu kollar på med tillförsikt, inte för deras rekordhöga skatter, utan för deras särdeles ansvarsfulla förmåga att hantera offentliga finanser, stärka den gemensamma välfärden trots svåra ekonomiska tider.

Det här är förstås en bild av Sverige som nu de svenska väljarna ska vara medvetna om. Sverige är ett föredöme runtom i världen, och vi ska veta om detta. Dock är det alltid att högmod kan leda till förfall, ingen är bäst för evigt, högmod leder alltid till förfall. Det finns dock en stor dos ödmjukhet i hela den beskrivning som fyra av våra främsta ministrar ger. Vi står oss starka i jämförelse med andra länder, men vi är inte nöjda, en god utveckling handlar inte om att stå still och gotta sig efter den goda utveckling som har varit de senaste månaderna. Att detta inte bara är denna regeringens verk, utan ett resultat även av hur föregående regeringar, oavsett färg, skapat förutsättningar för att Sverige ska klara sig bättre jämfört med den 90-talskris, där Sverige blev lite av en negativ symbol.

Reformerna är förstås det jag frågar efter, vilka blir de stora reformerna för regeringen under kommande mandatperiod? Nu finns det dock en som ligger nära i tiden, dags för de stora reformerna inom den svenska skolan att ta form. Dock är det frågan som vi bör ställa oss, vilken av de reformambitioner, vilket var det nya begreppet i valrörelsen 2010, kommer bli de verkliga reformerna under denna mandatperiod. regeringen har skapat ett välförtjänt utrymme, tillväxt på upp till 8 procent under sista kvartalet 2010 enligt beräkningar och en statsskuld som bit för bit har betalats av, skapar ett utrymme som för mig talar nya reformer.

Det är den bild som också regeringen vill ge i sin apell på DN Debatt. Det hade förstås inte känts särskilt lovande med en regering som bara bröstar upp sig för det sätt som de har hanterat den finansiella krisen, och som burit frukt, inte bara för offentliga finanser, utan också för tillväxt och minskande arbetslöshet. Vi är många som känner oss lite ivriga inför vad regeringen kommer att sätta främst på reformagendan.

Så upp till regeringen nu, vilka ambitioner blir nu reformer för den kommande mandatperioden? Vilka aspekter sätter de upp som de mest prioriterade för en fortsatt gynnsam utveckling för Sverige? Vilken är den bild som nu Sverige ska skapa sig gentemot andra länder när det kommer till att ta tillvara på de gynnsamma ekonomiska förutsättningar som de har skapat sig. I en tid där andra länder slickar sina sår, bländas av det nordiska undret, en region som skapat sig gynnsamma förutsättningar under lång tid och kommit ur en svår tid långt bättre än många andra. Berömmen och ryggdunkningarna kommer att upphöra den dag då den svenska utvecklingen har stagnerat och regeringen har satt sig till ro. Därför är det de rastlösa reformisterna som ska träda fram och bevisa hur den nya bilden av Sverige ska förstärkas. Kanske till och med Mauds bävrar.