onsdag, januari 05, 2011

Inte brottsligt men omoraliskt

Kristdemokraterna befinner sig verkligen i en situation där deras fortsatta existens kommer på tal, i allafall om man ska se till den bild som ges av dem. Sanningen ligger mycket i ett parti som har svårt att finna sin färdväg framåt, och en partiledare som alltid har varit lite för bra för sitt parti. Kristdemokraternas framtid är vital för Alliansens dynamik, tillsammans med Centern är Kristdemokraternas utmaningar stora. Men nyckeln till deras egen framgång är deras ansvar att finna, Alliansens fortlevnad är en gemensam uppgift.

Göran Hägglund som säkerligen kommer sitta kvar, inte bara av den anledningen av att han fortfarande fyller en livsuppehållande funktion för sitt eget parti. Det beror främst på att det i nuläget inte finns någon som riktigt stiger fram som en naturlig efterträdare. Då handlar det förstås om partiets agenda och utformningen av deras profilfrågor.

En av de frågor som kommer fram är deras förslag från valmanifestet om rasistiska och terroriststämplade organisationer. Jag finner det en intressant men komplex diskussion. Svenskars samröre med extrema organisationer är värda att ta på allvar, men om man kollar till verkligheten är det inte de rasistiska organisationerna i sig som är det stora hotet. Den vardagliga smygrasismen som är inneboende i många i samhället är en större utmaning än de extrema grupperna som agerar i Sverige.

De terroriststämplade organisationerna har vi all anledning att hålla koll på. Frågan är bara, vilka är det som är beredda att inte bara stödja, utan också utföra verkliga terroristdåd inom våra gränser? Där finns en knäckfråga att ta på allvar, och den mest vitala frågan när det gäller svenskars samröre eller stöd till terroriststämplade organisationer.

Om man ska kolla till Kristdemokraternas framtid, ligger det förstås i de sociala frågorna. Därför blir utvecklingen av sjukförsäkringen deras chans att hitta en färdväg. Alla system blir inte perfekta från en början, men det handlar förstås om vilket system som man vill stödja. Kristdemokraternas utmaning är att övertyga väljare om en reform som ser till människors chans att komma tillbaka.

Om man då ser till Kristdemokraternas framtid, är det en bild av ett parti som inte verkar något förflutet, bara ett parti som inte har blivit frälsta med en relevant färdriktning. Utvecklingen av deras eget parti är deras ansvar, utvecklingen av Alliansen är ett gemensamt ansvar. Det är dock hur Kristdemokraterna vill att väljare ska uppfatta dem själva som är den stora utmaningen.