måndag, januari 24, 2011

Pekgul vill förbjuda en nutida socialdemokratisk tradition


Att säga nej är att säga ifrån, att säga nej är att inte ställa upp, att säga nej är att inte vilja ta ansvaret. Varför räds denna skara socialdemokrater från att säga det där ytterst svåra ordet som egentligen är så positivt klingat, ett ord som kan ge dem en möjlighet de kanske aldrig skulle ha fått en gång till? Varför är ordet ja ett ord med en så negativ innebörd i ett parti där just erbjudandet om ett liv i politikens främsta rum borde vara tämligen självklart?

Nu vill Nalin Pekgul göra det som går tvärtemot vad som är traditionellt socialdemokratiskt. Hon vill förbjuda det som Göran Persson gjorde, hon vill förbjuda det som Mona Sahlin gjorde. Hon vill förbjuda ordet nej inom socialdemokratin, ingen är att räknas med om man säger nej inför Nalin Pekguls närvaro. Då är man ingenting i den process som Socialdemokraterna nu stretar sig igenom.

Vad nu de socialdemokratiska kvinnorna och SSU som hamnat i någon form av syreskugga har att flika in med, blir ytterligare en inlaga i den process av ränksmideri och och dolda agendor, revirpinkande och maktbegär. Innerst inne är det någon som vill, de vågar bara inte säga det. Om nu inte Nalin Pekgul och SSU får diktera tongången.

Bloggar: Rasmus.