onsdag, mars 23, 2011

I huvudet på Juholt


Frågan som många ställer sig just nu är vad mannen med stort M just nu har på hjärtat. Talet som ses som omsvängningen av S-skutan är vad många hugade partimedlemmar och valda ombud nu väntar på är just det som många inom rörelsen nu pratar om. Än så länge är det säkerligen en liten skara som har insyn i den process som nu ska utröna i ett vägledande tal. Håkan Juholts tal blir säkert ett vägledande tal på något sätt, om det är färden tillbaka till toppen eller om det bara är en färd tillbaka till gamla ideal som inte längre tilltalar.

Håkan Juholt har inte gjort det hemligt att ha har tröttnat på förändring. Det traditionella, konservativa lockar mer hos en person som Juholt. Varför förändras när det inte är fel på ens ideal kan tänkas. Dock är det ju inte det gamla som folk eftersträvar. Moderaterna har gjort det till en gimmick att prata om ett parti i ständig förändring. Trots att det förändringsarbetet utifrån har sett ut att avstanna, är det svårt att se hur ett förändringsarbete skulle ha avstannat.

Trots allt är det en rörelse som förhöll sig allt för mycket till just Moderaterna under de senaste åren. Man accepterade i stort sett alla skattesänkningar som Moderaterna genomdrev för inkomsttagares räkning, man såg till Alliansen när man sydde ihop en hastigt ihopsatt kopia som inte förmådde att leva upp till originalet. Detta är ju något som Juholt har insett. Trots det ser han tillbaka i gamla tider, tider då socialdemokratin var stark på enskilt håll.

Sanningen är den att man är långt ifrån den tiden. Till råga på att diskussionen om att utveckla partiprogrammet är satt lite i parantes, och en extrakongress likt jobbkongressen 2009 är tämligen oviss, blir frågan om hur partiet ska positionera sig i det partipolitiska landskapet. Jag har följt Johan Westerholm en del under den här processen. Johan är en person som är en stark anhängare av en ny mellankongress där partiets politik ska stötas och blötas på allvar. Något stärkande som kan tänkas komma ut från helgens kongress känns inte tänkbart, därför känns kraven på en ny kongress som tämligen relevanta.

Dock är det frågan som ställs, vad tänker egentligen Håkan Juholt på nu? Vad blir hans linje för den kommande tiden framöver? Hur han vill utveckla partiets politik går det ibland att tillvara på. Han är inte särskilt road av de skattesänkningar som har skett. Han har svårt för att människor kan köpa sig tjänster som har visat sig bli lönsam snarare än kostsam.

Jag ser dock en stor dos av traditionalism i Håkan Juholt. I månt och mycket torde partimedlemmarna låta Juholt få vara just Juholt. Det är han som ska få sätta den där agendan på partiet framöver. Många vill säkert vara med och bidra. Men hans tal kommer nog sannerligen bli en fingervisning om gammal traditionell socialdemokrati. Det är trots allt en man som är trött på förändring. Det är förändringsoviljan som kan tänkas vara vägledande för vad som kommer utifrån talet på lördag. Då kommer jag sitta och döma utefter vad han har att säga.

Media: AB, AB, AB, Exp, Exp, DN, SvD.