onsdag, maj 18, 2011

Bakbind - Behov överflödigt, ta hem - ändra sig, utöka insatsen

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta kring beskeden som kommer utifrån Socialdemokraternas försvars- och utrikespolitiska grupp. Vi kommer minnas att man först bakband de svenska JAS-trupperna från att attackera markmål, sen tyckte man inte att JAS-planen gjorde tillräckligt, kanske med tanke på Libyen inte mäktade med att skicka upp plan vilket gjorde den svenska insatsen till en ren söndagsflygning. I det skeendet var det dags att prata om tillbakadragande i ett skeende där Sverige knappt hade etablerat sig i insatsen. Nu gäller nya bud, insatsen ska utökas. Vad är det som pågår?

Det som ligger framför världssamfundet är ett läge som i nuläget känns rätt ovisst. Khaddafi och hans närmaste son ska ställas inför tribunalen, en efterlysning har gjorts, vi får se hur den väl besannas i ett gripande. Tills dess råder den internationella insatsen enligt FN-resolution 1973, Sverige är med och tar ett ansvar i denna insatsen. Självklart ska den svenska insatsen och dess omfattning diskuteras. Detta kommer självklart att ske.

Vad som inte är självklart är Urban Ahlins och Peter Hultqvists hållning i frågan. Vi kan inte helt lita på den socialdemokratiska hållningen i frågan. Den höga svansföringen i internationella frågor är igenkännbar, socialdemokratin agerar på det sättet men agerar på ett helt annat sätt när det väl kommer till kritan och planerna ska läggas fram. Det fick vi erfara när grunderna lades fram kring JAS-insatsen, Läget har inte förändrats särskilt.

Vad som kommer nu till den svenska insatsen i Libyen blir en viktig aspekt i de kommande diskussionerna. Helt klart måste insatsen utvecklas, Sverige måste som de andra deltagande länderna vara beredda att agera på minsta lägesförändring som sker. Utmaningarna är många, den internationella insatsen måste stå beredd inför dessa och självklart ska Sverige var med och utveckla sitt engagemang till att svara upp mot de behov som ställs.

Det som dock ligger till last är socialdemokratins minst sagt förvirrande inställning i frågan. Hur man agerar i frågan är inte övertygande på något sätt. Deras intentioner kring det svenska deltagandet överskuggas av deras minst sagt märkliga förhållningssätt till konflikten i Libyen. Vi har fått se ett agerande som ställer fler frågor än svar. Socialdemokraterna är dock mer än välkomna i förhandlingar kring den svenska insatsen, det vore dock välkommet om de övergav flip-floppandet och kunde förhålla sig till ett ställningstagande.

Media: DN, DN, Exp, SvD, SvT.