tisdag, maj 10, 2011

Barnfattigdom ingen quick fix - men lösningarna?

Jag skrev under söndagkvällen om problematiken kring den företeelse som inte hör hemma i någons samhälle. Barnfattigdomen är likt all annan fattigdom viktig att bekämpa och det finns ett givet fokus, fokus på att få fler i jobb och förbättra kvalitén i skolan. Dock har det nu verkat infunnit sig lite av en skev debatt debatt kring ämnet. Detta gäller just den inlaga som menar att det finns en prislapp på barnfattigdomen. Det skulle enligt beräkningar kosta runt 15 miljarder att utrota barnfattigdomen, dock vet vi inte metoderna.

Det är dock en tycks ha svalts helt och hållet av några som nu försöker ställa minskad fattigdom mot minskade skatter. I min värld står dessa inte saker inte mot varandra. Fler i arbete är en viktig aspekt för att kunna öka resurserna till välfärden och de som är i stort behov. Tack vare de senaste årens politik har möjligheterna för reformer möjliggjorts. Dock finns det avseenden människor som tycker att det är bättre att fokusera på hur delarna av samhällskakan ska fördelas än att fokusera på att göra den större. Att ställa barnfattigdom mot minskat skattetryck är just en sån aspekt. Tron att det finns en enkel quick fix blir uppenbar när man tror att bara 15 miljarder skulle kunna fixa biffen med barnfattigdomen.

Det är dock inte så enkelt, ifall det hade varit hade man säkerligen genomfört denna reform redan nu. Men nu vet vi inte grunderna bakom påståendet att det skulle kosta 15 miljarder att utrota barnfattigdomen, även tron att barnfattigdomen skulle ha en prislapp för dess avskaffande känns rätt naiv.

Det som nu behövs är konkreta förslag och om nu mina kära socialdemokratiska vänner har dessa. Via en s-inlaga ser jag stycket "Vi socialdemokrater anser att investera i att få bort barnfattigdomen är den bästa investeringen som går att göra. Vi väljer att investera i människor och deras framtid. Den här investeringen är en bra investering oavsett om vi utgår från kort eller lång sikt.". Fint, men fina ord löser inte barnfattigdomen, det är just de konkreta förslagen som måste till. Att anklaga någon annan för att sakna en politik för jobb och utbildning är bara till för att förvilla och förflytta fokus för att man saknar egna konkreta förslag, det blir inte förtroendeingivnade i längden.

Bloggar: Johan.
Media: AB.