söndag, juni 12, 2011

Göteborgskravallerna och globaliseringsmotståndarnas nederlag

På tisdag ska jag gå på globaliseringsfest, törs jag egentligen säga detta? Ja det gör jag, globaliseringen har under de tio år som förlöpt sedan händelserna i Göteborg inte tagit ett steg tillbaka för de som skyr tillväxt och ökat ekonomiskt välstånd runtom i världen. Viljan av att överbygga orättvisorna i världen, orättvisan att inte få komma till sin rätt, att inte få möjlighet att ta del av det ekonomiska välståndet som växer fram är globaliseringens främsta uppgift. Handel och öppnare ekonomier är fortsatt de mest effektiva instrumenten för att överbygga fattigdom och konflikter.

Varje gång som jag går in på Hans Roslings briljanta verktyg Gapminder slås jag utav hur ett sånt enkelt instrument som ökat ekonomiskt välstånd är det mest effektiva instrumentet att förbättra hälsa, minska spädbarnsdödlighet, att minska konflikter etc. Kan man se någon förändring av företagens agerande under de senaste åren? Man kan se CSR - Corporate Social Responsibility som ett isntrument för företag att ta ett socialt ansvar. Vissa vill se Fairtrade som ett annat. Trots det brottas Fairtrade med ett problem i mitt tycke, problemet att aktörer som vill kunna vara med inte har råd att vara med. Samtidigt med problemet att Fairtrade sätter ett garanterat lägstapris på sina varor, vilket sätter de marknadsekonomiska instrumenten som utbud och efterfrågan ur spel.

Om man dock går tillbaka till det som den antiglobaliseringsrörelsen som lite dog ut i kölvattnet av Göteborgskravallerna. Lite av deras förslag finns fortfarande kvar idag, som den omdiskuterade Tobinskatten. Tobinskatten är ett instrument för att beskatta alla globala transaktioner som görs. Möjligheterna till handel och välstånd möjliggörs genom transaktioner, att man vill försvåra det genom att beskatta det mest vitala som finansiella transaktioner går mig helt förbi. Samtidigt pågår diskussionen inom EU om att införa transaktionsskatt.

Det som bör påpekas är att transaktionsskatten fungerar aldrig om den inte implementeras i hela världen. I fallet med en europeisk transaktionsskatt skulle den bara leda till att transaktionerna görs på annan väg än inom den europeiska marknaden. Detta har EU-parlamentariker som Gunnar Hökmark, andra vinner på EU-ländernas bekostnad. De som får betala i längden är inte finansmännen utan de vanliga kunderna och spararna som får stå för notan.

Samtidigt kan man se förändringar i globaliseringsdebatten. Fler länder har förflyttat fokus och börjat se globalieringens positiva effekter. Brasilien med en vänsterstyrd regering har sedan länge sett fördelarna med globaliseringen. Idag ses Brasilien som en av de länder med störst tillväxtpotential. De stora miljöproblemet för Brasilien är skövlingen av regnskogarna. Det är genom globaliseringen som de kan skapa tillväxt på andra områden utan att äventyra regnskogens överlevnad.

Som avslutning, visst fick händelserna i Göteborg en del effekter. Men det motstånd som grodde gentemot globaliseringen har mer och mer fått stå tillbaka. Trots att de flesta medierna vill haka på de kravaller som överskuggade mycket av toppmötet, är det inte detta som ska firas. Globaliseringsfesten är till för att fira att fler och fler har bytt fokus och numer ser den som en möjlighet till ökad tillväxt och bättre sociala villkor.

Media: DN, DN, DN, GP, SvD, SvD.