måndag, juli 04, 2011

#Almedalen - Recension av ett bitvis bevittnat tal

I skymundan av ett halvårsbokslut som tog fokus från annat som borde vara av intresse, det intresse som gjorde att undetecknad hade viljat befinna sig på en helt annan plats än på kontoret. Trots allt måste jobbet göras, Almedalsveckan rullar på alltjämt och Fredrik äntrade Almedalens scen en solig måndagkväll, långt från den dimmiga tillvaro som Fridolin och Romson fick bevittna under gårdagen.

De värdsliga utmaningarna var ett fokus och jag fick intrycket av att Reinfeldt hade tagit sig tid åt att studera Hans Roslings faktabas Gapminder. Fokus åt att peka på hur utvecklingen runtom i världen är en helt annan än för många år sen, vi som har lyssnat på Rosling har ju fått en statistiklektion av sällan skådat slag. Nog går världen åt rätt håll även om det går att göra mer.

Framtiden var ledordet för dagen och om jag tänker tillbaka på min förhoppning om att talet ska skulle skilja sig helt från det anförande som hölls i riksdagen för några veckor blev min önskan besvarad. Kvalitén på talet undviker jag dock att bedöma. Risken är att man framstår som en tafflig recensent som kritiserar en konsert som den inte hade sett, eller som en trogen partist som blint hyllar sin egen ledare likt han sågar sin motståndare.

Westerholm och Jönsson är självklart inte nöjda, men vem är förvånad? Jag förväntade mig det likt deras villkorslösa hyllande som vi kommer få ta del av på fredag när Håkan Juholt talar. Sen kommer det till det där med Chile. Innan man försöker smeta på Moderaterna att de som parti stödde Pinchetregimen borde man kanske göra en sak, städa rent framför egen dörr innan man pekar finger. 1989 dansade festade Ben Alis och Mubaraks maktpartier i Sverige under Socialistinternationalens kongress. Nu har de fått ge vika under den arabiska våren. Detta om socialdemokratins demokratiska arv-

Den moderata dagen är nu dock till ända. Dagen bjöd på både en ambition på att fokusera på framtiden som dramatik när min vän Tokmoderaten skulle begå paneldebut i Almedalen. Trots allt fick han leva upp till sina sjuksköterskefärdigheter när moderatorn Martina Linds fötter gav vika för den tryckande tältvärmen på Bloggplats H12.

Imorgon är det Vänsterpartiets dag. Om dagen var en resa tillbaka till framtiden kan Vänsterpartiets dag mer ge intrycket av en önskan om att man vill tillbaka till någon annan tid, kanske 70-talet. Men det är ju bara en gissning än så länge.

Bloggar: Maria, Mikael.
Länkar: AB, SvD1, SvD2, DN, AB1, AB2, Expr.