tisdag, juli 19, 2011

Om oppositionens kamp mot människors ökande frihet

Det händer att jag gång efter varannan går tillbaka till den artikel som min vän André skrev på sin ledarspalt i Västervikstidningen. När vi väntar på både det ena och andra är det för oss politiker den höst där vi få en process med alternativ och en sida som gör allt för allt för att stoppa de förslag som läggs i den budget som läggs. Debatten har till största delen kommit att handla om jobbskattevadragets utbyggnad eller inte. De som skyr människors ökade ekonomiska frihet skyr inga medel för att förhindra detta.

Det uppdagades tidigare under Almedalsveckan att socialdemokratin hade hittat ett så kallat kryphål i de hett diskuterade budgetreglerna. Detta kryphål säger att budgetreglerna handlar enbart om utgiftssidan, inte om inkomsterna. Det som förbryllar mig är inte det faktum att man har för avsikt att fälla en regeringsreform, utan för att man gör det utan avsikt att prata om ett eget budgetförslag. Ett utdrag ur det så kallade internmailet:

"Visserligen fastställer riksdagen i samband med beslutet om utgiftstak och fördelning på utgifts-­områden också en beräkning av statens intäkter, men detta fastställande utgör inget som helst hinder för en riksdagsmajoritet att via ett enskilt beslut förändra statens intäkter efter det att riksdagen beslutat om statens utgifter."

Det som roar mig som ekonom är att socialdemokratin inte kan hålla isär på inkomster/utgifter respektive intäkter/kostnader. Detta fick jag lära mig under de första fem minuterna på Ekonomistyrning A. Men Socialdemokraternas ledning kanske har andra kompetenskrav på sina företrädare. ;) Dock kan jag fundera kring ett sånt kryphål. Syftet med en budget är att kombinera inkomster med utgifter, vill man påverka inkomstsidan vore det rimligt att tala om hur utgiftssidan skulle påverkas.

Det är dock den andra aspekten som är mer vital, den om statens utgifter i förhållande till deras inkomster. Juholt talar ofta om högre ambitioner och det är just detta vi väntar på. Juholt och hans samlade opposition vill fälla ett förslag. Fair enough, men vad är alternativet? En ansvarsfull opposition borde tala om det samlade alternativet gentemot regerings budgetreform. Annars blir oppositionens försök att sinka jobbskatteavdrag 5 bara en onödig manöver som skulle riskera skapa en svår situation för regeringen. Även Juholt kommer få stå svars för detta om det hela nu skulle leda till nyval.

Det mail som säger sig ge oppositionen utrymme att sänka talar inte bara för att de gärna vill se andra reformer, det talar också om hur de skyr den förändring som sker, mot ökad ekonomisk frihet för människor. Det är just detta som är anledningen till att de ser detta kryphål som en utväg att förhindra just detta. Intentionen av att sabotera en budgetprocess är mer överordnat att presentera sitt samlade budgetalternativ.

Den frågan som har ställts sedan länge är finansieringen kring Juholts löften. Hittills sägs dessa löften uppgå till 135 miljarder. Vilka löften kommer att rymmas i en eventuell budget? Hur mycket är Juholt beredd att minska människors ekonomiska frihet för att få råd med sin utgiftscirkus? Tillbaka till budgetreglerna, om det är utgifterna som är det vitala borde nu finansieringen nu komma. Hösten bjuder på två parallella historier, den ena om oppositionens försök att sabotera människors ökade ekonomiska frihet, den andra om hur de ska finansiera Juholts utgiftscirkus. Svaren på den första frågan lär komma, den andra frågan om hur Juholts utgiftslöften ska finansieras är ännu oklar.

Media: SvD, SvD.