tisdag, augusti 16, 2011

Bittra sossar gör allt för att folk inte ska få mer i plånboken

Från måndagsmöte till möte i Finansutskottet idag tisdag. Dagens möte är ett extrainsatt sådan, begärd av Socialdemokraterna. Det intressanta är dock vad de har för agenda att lyfta på mötet, med tanke på den hantering av den finansiella krisen so far går det att fundera på det är som regeringen och finansminister Anders Borg inte har missat. Dock förstår jag Tommy Waidelichs ambitioner att visa att han vill bidra till diskussionerna om hur Sverige håller sina offentliga finanser fortsatt starka. Medan Borg uttalar sig i Dagens Industri, Financial Times osv. om hur Sverige tar sig igenom krisen, varnar Waidelich för bostadsbubblor i olika lokaltidningar, viss nyansskillnad där.

Till följd av de allt mörkare höstprognoserna börjar fler och fler börja skruva på sig när det kommer till tanken om folk förtjänar en ytterligare slant kvar i plånboken efter skatt. Jobbskatteavdragets utbyggnad är en självklarhet, det står tämligen klart att Moderaterna nu är det enda parti som för tillfället tydligt propagerar för fortsatta inkomstskattesänkningar. Dock finns det vissa hållhakar, stabila finanser är en förutsättning och något som kommer före allt annat för regeringen. Om någon tror något annat är det bara att läsa valmanifestet.

Till följd av vissas kritik, bland annat den svartmålning som Sebastian Stenholm bidrar till, finns det all anledning att visa på hur vikten på att fortsatta skattesänkningar är en förutsättning för att stärka svensk konkurrenskraft. Det är klart att man kan hänga upp sig på avsaknad av utredningar om jobbskatteavdragets effekter, det hade förstås varit mer ärligt om man sade det som är det uppenbara, att man avskyr tanken att folk ska få behålla mer i plånboken.

Det kan man dock skönja i Stenholms inlägg då han vill påvisa det faktum att höginkomsttagare har plockat hem tiotusentals kronor är en grav missvridning av sanningen. Jobbskatteavdraget är regressivt, dvs att effekterna avtar redan vid en inkomst på 28 000 kronor i månaden (Maximalt avdrag på 1 771 kronor i månaden). Detta är förstås för att avdraget är fokuserat på små- och medelinkomster.

Det finns förstås en anledning till att jag försvarar fortsatta skattesänkningar. Inte bara den anledningen att jag försvarar den ekonomiska politik som regeringen för, med tanke på det höga förtroende som de uppbär när det kommer till frågan om ekonomiskt ansvarstagande. Tanken är att människor förtjänar mer i plånboken efter skatt. En liberal, konservativ tanke är att människors frihet, även den ekonomiska ska öka på bekostnad av politikers inflytande.

Om nu vissa vill varna för den verklighet som nu tornar upp sig med tanke på de allt dystrare prognoserna som uppdagar sig i kölvattnet av det faktum att vissa länder måste ta ett större ansvar för att sanera sina offentliga finanser, kanske det vore läge att inse faktum att det ekonomiska läget är högprioriterat för finansminister Borg och hans vänner. Om man som Stenholm försöker läxa upp finansministern för det ekonomiska läget finns det annat som man borde fokusera på. En sak är att tydligare förklara varför man avskyr tanken att människor ska få mer i plånboken, utan att linda in det i förklaringar om bristen av utredningar på jobbskatteavdragens effekt.

Innan ens höstbudgeten har förhandlats fram, är det läge att fortsatt påvisa vikten av ekonomiskt ansvarstagande. Alla reformer som är tänkta att genomföras ska vägas av mot det reformutrymme som skapas till följd av de ekonomiska förutsättningar. Ansvaret för de offentliga finanserna ligger främst, men tanken om att människor fortsatt förtjänar mer i plånboken är också något som måste försvaras, inte minst när andra vacklar i frågan.

Bloggar: GöranKent.
Media: DN, DNSvD, SvD, SvT, SvT.