torsdag, september 08, 2011

En studie i SNS

Gårdagens rapport från SNS - Studieförbundet Näringsliv och Samhälle väckte reaktioner. Dels ett höjande till skyarna av de som skyr att allt för mycket makt och inflytande över den offentliga välfärden förflyttas från politiker, till utövare och mottagare av de offentliga tjänsterna. I grunden är synen på den offentliga välfärden en syn som delas genom samtliga partier, den om en offentligt, skattefinansierad välfärd. Det är dock en stark skiljelinje som går när väl frågan om hur verksamheten ska bedrivas.

SNS slog ganska starkt in på att privatiseringens och valfrihetens intåg på välfärdsområdet inte hade gett nämnvärda effekter under de senaste tjugo åren. Det som går att uttyda ur rapporten är att befintlig forskning inte är särskilt omfattande. Dock är det intressant hur man då väljer att dra långtgående slutsatser kring hur effekterna av privatiserings och valfrihetsreformer har uteblivit. En studie i den sammanfattning som finns att tillgå lämnar en del frågetecken:

"Kunskapen om konkurrensens konsekvenser inom insatser för äldre och funktionshindrade är bristfällig. Den forskning som ändå finns visar inte på några entydiga effekter av konkurrensutsättning och kundvalsmodeller vare sig när det gäller kostnader eller kvalitet. Enligt vissa studier är kvaliteten något bättre i privat regi, medan andra studier pekar i motsatt riktning. Kostnaderna minskade troligen under början av konkurrensutsättningen men sannolikt inte senare."
I ena stunden är kunskapen bristfällig, senare konstateras det dock att det inte finns några riktigt positiva effekter. Senare konstateras det att vissa undersökningar pekar på positiva kvalitetsförbättringar hos privata aktörer, andra på motsatsen. Först minskade kostnaderna men sedan uteblev kostnadsminskningarna.

"Verksamhetskostnaden är något lägre i friskolor."
Att friskolor klarar av att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt utan kvalitetsförsämringar, är något som även kommunala skolor bör ta lärdom utav. De erfarenheter som jag har av kommunala skolor, som i Gävle är att de kommunala skolorna under år har brottats med kraftiga underskott. Vad får andra aktörer att lyckas?

"Det fria skolvalet har ökat skolsegregationen med avseende på elevernas familjebakgrund. Den ökande andelen vinstdrivande friskolor har dock minskat denna skillnad mellan kommunala skolor och friskolor."
Synen på den ökande segregationen är snarare att den ligger i boendesegregationen. Att elever nu har möjlighet att välja en annan skola ska ju stå emot att de tvingades gå i den skola som ligger i det område som de bor i. Hur avsaknaden av det fria skolvalet det hade påverkat skolsegregationen om nu inte boendesegregationen hade påverkats i positiv riktning. Att studien konstaterar positiva effekter utav fristående skolor är också rätt intressant.

"Privata vårdgivare får i genomsnitt högre betyg än offentliga i nationella patientenkäter"
Det är en intressant aspekt. Vad som borde utgöra grunden i en kvalitetsundersökning är ju kring det faktum hur vårdtagarna värderar de vårdtjänster som de tar del av. Vissa är nöjda av att gå till en privat aktör, andra är nöjda med den vård som de får från den offentligt drivna vården. Grunden måste ju rimligtvis ligga i vad vårdtagarna tycker.

Till sist stycket:
"Vårdvalet inom primärvården har lett till ökad tillgänglighet och generösare öppettider. Utnyttjandet av primärvården har ökat efter vårdvalsreformen, i synnerhet bland vårdintensiva grupper. Ökad tillgänglighet i primärvården gynnar socioekonomiskt svaga grupper relativt mycket. Produktiviteten för enheter som omfattas av vårdval är högre (oavsett privat eller offentlig huvudman) än för privata enheter utanför vårdval."
Det var precis det som studien från Karolinska Institutet visade på. Nyttjandet av vårdtjänster av invånare i socioekonomiskt svaga områden hade ökat med vårdvalsreformen. Nyttjandet av primärvården bland vårdintensiva grupper har ökat, tillgängligheten har ökat och produktiviteten för de enheter som omfattas utav vårdvalsreformen, både offentliga och privata har ökat.

En vanlig amatörmässig slutsats av den undersökning går inte att komma fram till något annat än att undersökningen är i sig ganska märklig. Den blandas med exempel på hur valfrihetsreformer och avknoppningar av verksamheter har gett positiva effekter, dock är den genomgående slutsatsen i rapporten att  några egentliga förbättringar inte har skett.

SNS vill påvisa bristen på forskning kring förändringarna inom välfärdsområdet, men drar slutsatser som går utöver detta. Att de även förbiser mycket av responsen från medborgarna är en annan sak. Grunden i de reformer som har genomförts har skett med den underliggande ambitionen att öka medborgarnas inflytande och rätten att välja den verksamhet som de själva önskar. SNS har viljat påvisa att de reformer som genomförts för att öka medborgarnas inflytande över välfärdsverksamheter inte har gett nämnvärda kvalitetsförbättringar. Men de väljer i hög grad att bortse från medborgarna och hellre i ett ovanfrånperspektiv, trots upplevd brist på relevant forskning dra långtgående slutsatser

Bloggar: Avdelningen raljerade sossar. ;)
Media: DN, SvD.