lördag, oktober 01, 2011

Inte fel att avfärda EU-skatt, rätt att avfärda Färm och Ludvigsson

Hur de än försöker övertygar vare sig Göran Färm eller Olle Ludvigsson i sin predikan gällande att EU skulle instifta en transaktionsskatt på samtliga finansiella transaktioner i EU. Även om den aktuella skatten är mycket mindre än den "valpskatt" som man försökte sig på i Sverige på 80-talet, är det samma tongångar som går igen. Man försöker komma åt problemet med en intensiv handel på finans- och aktiemarknaden genom att införa en skatt på högfrekventa och stora transaktioner som sker i tusentals varje minut.

Den senaste finanskrisen har visat på just problemet med deras argumentation, att det skulle vara problem med den finansiella marknaden. Transaktionsskatt är bara ytterligare ett kvitto på vad som är fel. Det är inte marknadens fel i sig att den svänger, felet ligger i när enskilda stater inte kan ta ansvar för sina offentliga finanser, tror att de kan styra marknadskrafterna med olika former av stimulanser. Första steget orsakades av att man i USA drev på lånemarknaden från statligt håll och på så sätt skapade en bubbla som sprack när folk vare sig kunde amortera eller betala räntekostnader på sina huslån. Den andra skapades utav tron att man kunde få igång marknaden genom statliga stimulanspaket som skulle få fart på marknaden. Igen hade man fel.

Nu finns det dock en fråga att besvara, fungerar en transaktionsskatt i sig utan att den fördriver finansiell handel bort från en enskild marknad? Ja, om man inför en transaktionsskatt över hela världen. Därmed skulle EU, Afrikanska Unionen, de asiatiska Tigerekonomierna, NAFTA och många andra sammanslutningar går ihop och får för sig att detta skulle vara bra. Detta scenario känns rätt obefintlig i nuläget. Vad blir då problemet i EU-fallet? Man driver transaktioner från Europa.

Det andra problemet som man inte kan komma ifrån, alla former av skatter på marknadsaktörer får alltid en konsekvens. Det är inte dessa aktörer som man vill rikta sig emot som i slutändan får betala för sin högfrekventa handel. Det är i slutändan konsumenter, helt vanliga individer som drabbas utav högre låneräntor, lägre sparräntor och högre bankavgifter. Syftet kan vara gott men någon helt annan än det var tänkt får betala slutnotan.

Det är intressant att Färm och Ludvigssson nu ser detta som en möjlighet att jämka denna transaktionsskatt mot de medlemsavgifter som varje EU-meldem betalar, i Sveriges fall 11 miljarder. Det som bör diskuteras är inte hur Sveriges och andra EU-länders medlemavgifter ska reduceras gentemot att man inför en transaktionsskatt. Det som bör diskuteras är huruvida det är acceptabelt att EU:s budget är så omfattande, att det skulle behövas mer pengar. Frågan är förstås om Färm och Ludvigssons vilja går igenom. Risken blir att mer pengar in till EU bara skapar en större vilja att göra sig av med mer resurser på EU-nivå.

Nej det är inte fel att avfärda en transaktionsskatt. Europa behöver i nuläget mer tillväxt, bättre konkurrenskraft och mer ansvarstagande med EU-länders offentliga finanser. att diskutera transaktionsskatt är ytterligare ett sätt att försöka styra marknaden på det sätt som gjorde att vi har gått igenom två olika kriser, uppkomna på marknaden men skapad av politiker.

Det är snarare rätt att avfärda Färm och Ludvigsson, det är inte bara jag Borg och Hökmark som tycker det.


Bloggar: Karl, Paul.
Media: DNSvD, SvD.