måndag, oktober 24, 2011

Var det dåtid eller framtid vi nu skulle diskutera?


Många gånger har det på senare år slagit mig kring det faktum att svensk historieskrivning har utelämnat en rad svarta hål. Det finns luckor i historiebeskrivningen, det gäller främst den svenska historien i mitt tycke, från 1800-tal till början på 1930-talet. Tiden fram till 1930 betecknades som ganska grå och mörk. Lite snedvridet då mycket av det som grundade Sveriges framgångar under mitten av 1900-talet hade sina spår i industrialiseringen från mitten av 1800-talet och de liberala reformer som innebar uppkomsten av många av de företag som byggt välstånd och skapat många arbetstillfällen. Vad var det som hände på 1930-talet i Sverige egentligen? Jo, Socialdemokratin inledde sina glansdagar. Från 1932 vidhöll socialdemokratin makten nästintill oavbrutet fram tills något kallat Allians för Sverige vann väljarnas förtroende.

Moderaterna tog i helgen fram ett nytt idéprogram. Det är till som ett instrument för Moderaternas fortsatta förnyelsearbete. Det är dock inte det som väcker de främsta reaktionerna. De historiska skrivningarna om mänskliga rättigheter, om kampen mot apartheid har väckt reaktioner från många håll.

”Moderaterna förfalskar historien!” sägs det. Men om det var dåtid som var fokus för idéprogrammet har man nog snöat in sig lite väl mycket på enskilda formuleringar. Det finns en rätt känd lista kring Moderaterna och dess historia. Utan att kommentera den listan hänvisar jag till denna detaljerande beskrivning av vänsterns historieförvridning av Moderaterna.

Sanningen är den att det brukar vara vinnarna som skriver historia. Idag är Moderaterna och Alliansen i vinnarhålet, därför kommer historian att kretsa kring vad de har genomfört och kommer att genomföra.

Problemet med socialdemokratin är att när de talar brist på visioner hos moderater talar de om att moderater som politiker saknar visioner för hur samhällets ska formas. Inom Moderaterna finns en tanke om att visioner och idéer utformas i ständig dialog med medborgarna, därför de återkommande besöken och samtalen ute i Sverige. Socialdemokraterna har visioner för samhället, men det är politiken som formar dem inte väljarna.

Problem nummer två gör sig talande i deras kritik. De tänker framtid, men deras syn på framtid ter sig mer i bilden av vad de ser FRAMFÖR sig. Och framför sig behöver inte alltid vara framtid, inte minst när de fokuserar mer på vad som var bättre för. Det är snarare dåtid som finns framför dem än den framtid som ligger till grund för Moderaternas fortsatta förnyelse. Framtidsarbetet genomförs inte av Moderaterna själva utan med kunskaper och intryck från medborgare. Där formas också idéerna.

Media: DN, DN.