tisdag, november 08, 2011

När de inte berättar få väl någon annan göra det

Det var en Facebookuppdatering som fick lite av mitt intresse. Förmågan att göra politiken relevant för väljarna är vital, men minst lika viktigt för en levande demokrati är att det finns tydliga alternativ som står emot varandra. Alliansen har tagit saken i egna händer, när motståndaren på allvar inte synar sina kort finns det alltid någon där och försöker tydliggöra för väljarna. Därför gör Sofia Arkelsten och hennes partisekreterarkollegor i Alliansen detta utspel.

Man kan fundera kring varför Alliansen lägger fokus på motståndaren till en grad att man beräknar kostnaden för deras förslag. Sanningen är att allt fokus på Juholts låga förtroende även stjäl mycket fokus från den inrikespolitiska debatten. Moderaterna hade tur som fick se Juholtaffären ebba ut lagom till partistämman och även om en libysk fd diktator mötte sin baneman fick Moderaterna tämligen mycket ljus på stämman.

Att frammåla ett politisk alternativ är också visa på ett motalternativ som gör att man tydligt kan jämföra sin agenda med sin motståndare. Vad går väljarna miste om med motståndarens politiska agenda? Det är det som är svaret på varför egentligen denna granskning görs av Socialdemokraternas skuggbudget. Socialdemokraterna har all anledning att tydligare kommunicera sin budget, men Alliansen kan tydliggöra det på sitt sätt och frågan hur väl socialdemokratin accepterar att Alliansen sätter agendan för vad som ska belysas i skuggbudgeten och inte motionärerna själva.

Den socialdemokratiska budgetprocessen har kantats med en rad oklarheter och många stormiga turer kring hur enig man egentligen är. Ett färdigt förslag, refuserat, omarbetat, ny presentation, ytterligare revidering och till slut stod man där. Det var också ett exempel där processen fick mer fokus än sakinnehållet.

Så till sakinnehållet. Det finns frågetecken som har kommunicerats, som kostnaden för arbetsmarknadsinsatser för unga från första dagen till lastbilsskatten som är framtagen med rena glädjekalkylen, ett införande redan från 2012 vilket inte är möjlig. Till det kommer slopandet av arbetsgivaravgiften för unga. Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist basunerar att man nu satsar lika mycket som regeringen på försvaret. Men den nya personalförsörjningsreformen är en reform för unga. Hur försvaret ska kompenseras för de ökade kostnaderna för att ha unga anställda är otydlig, likaså hur kommuner och landsting som har unga under 26 år anställda?


Vissa kan tycka att detta är smutskastning, men vissa kommer anse att det är sakupplysning. Om det nu är Alliansen som kommer få tala kring hur det politiska alternativ som ställs emot dem är det bara för socialdemokratin att inse att det kanske inte är särskilt passande för dem att Alliansen sätter agendan för vad Socialdemokraternas budgetalternativ ska kommunicera och inte Socialdemokraterna själva.


Media: AB, BT.