måndag, december 19, 2011

SAAB:s konkurs - Luftslottet som sprängdes

Ett beslut som handlade mer om när och inte i om. Det känns lite märkligt att säga äntligen, men jag har svårt att förstå den pina som många av de anställda har fått genomlida, genom sju sorger och minst lika många bedrövelser. Ett beslut som borde ha tagits för längesen kommer som en bitterljuv julklapp till alla de som visat sin lojalitet för företaget och hoppats in i det sista på att det kanske skulle gå bra.

Vad lära av turerna med SAAB. Ja, den främsta läxan vore att inse att SAAB var en aktör på en global och starkt konkurrensutsatt arena, en arena som blivit symobl för den internationella finanskrisen. När andra länder har gått in i sina fabriker har Sverige hållt emot. Förklaringen är för mig självklar, SAAB är inte samma starka aktör som andra bilmärken. Att tro att statliga ekonomiska styrmedel skulle hjälpa dem på fötter är en tanke, men ganska obefintlig sådan.

SAAB var en aktör som i sig har spelat en stor roll i många aspekter. Dess eftermäle till bilnäringen är stort. Problemet var dock att det mest vitala kunde uppfyllas till fullo; förmågan att sälja tillräckligt med bilar.

Det som händer nu är en utmaning, men en intressant utmaning. Många av de som arbetar på SAAB besitter stort kunnande och torde vara tämligen gångbara på arbetsmarknaden. Det finns resurser som finns till förfogande för dessa parter. Frågan är hur väl de livskraftiga delarna i SAAB tas hand på bästa sätt.

Till slut vill jag citera Johan Ingerö: "Dagens paradox: de företagarvänliga fattar att företag kan gå omkull. Företags- och kapitalismhatarna sörjer när så sker." Det är trots allt inte helt och hållet kapitalismens och marknadsekonomins fel. Hade dessa element fått råda fullt ut hade SAAB varit historia sen länge. För de som tror att regeringen bär ansvar för detta bör nog tänka om.

Bloggar: Cornucopia, Fotolasse, HögbergJinge, Martin, Norah, Mikael, Tokmoderaten.
Media:AB, AB, DN, DN, DN, DN, Exp, Exp, Exp, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD.