tisdag, januari 31, 2012

Drömmen om Europa, vart är den på väg?

Sverige har således gått med i de finansiella pakten som euroländerna har tagit fram. I grunden betyder det inflytande, men inte mer än så. Sverige får delta, de får yttra sig med inte rösta. Sverige håller sig delvis utanför, men får en insyn i de diskussioner som sker, möjligheten att ta del av den information och de diskussioner som görs på europaktens möten. Grunden ligger klar, respekten för svensk lönebildning, det finansiella regelverket och inte minst respekten för väljarnas nej till att fullt ingå i eurosamarbetet.

Statsministern säger sig ha följt de villkor som Socialdemokraterna hade ställt upp. Han bedömde att dessa krav nu har säkerställts och säger nu ja. Det mer drastiska som också kom utifrån mötet igår kan tolkas utifrån statsministerns utlåtande handlar mer om en annan parts förmåga att ta itu med sina offentliga finansera. Grekland befinner sig i en bankrutt och räknar med att nya lån ska garantera att maskineriet hålls igång. Statsministerns tillit till att grekerna gör tillräckligt tycks vara liten.

Ekonomikommentator Peter Rawe påpekar i sin kritik att detta bara är en förstärkning av de principer som finns stadgade i Maastrichtfördraget, där kravet på max 3 procent av BNP i underskott finns som ett grundfundament. Med europaktens överenskomna tak på 0,5 procents underskott av BNP stärks kraven på euroländerna. Tyskland och Frankrike som varit drivande i samtalen har tidigare visat bristande respekt för de krav som ställdes i och med Maastrichtfördragets krav på maximalt budgetunderskott. Med dagens skärpta krav kan man tyckas se en chans till omtag för dessa länder.

Vad som väntar Europa är stora och omfattande utmaningar. I Spanien är ungdomsarbetslösheten ungefär hälften av den spanska ungdomskullen, I Sverige nästan en fjärdedel. Det finns en önskan om ökad social rörlighet i och med det öppna Europa, i Sverige ligger mycket av orsakerna kring det utbildningssystem som nu läggs om i grunden. Fortfarande finns det fler trösklar och regelverk som arbetsmarknadens parter har i ansvar att övervinna, allt för att skapa en större flexibilitet och chans till arbetsgemenskap för fler unga.

Så vart tar drömmen om Europa nu vägen? På något sätt befinner sig EU-samarbetet i den mest kritiska fasen i unionens historia. Det är nu dess förmåga sätts på prov. Långsiktig stabilitet är ett fundament som nu måste byggas starkt, allt för att undvika att både EU och enskilda medlemsländer hamnar i samma prekära situation som nu.

Bloggar: Mikael.
Media: AB, ABABDN, DN, DN, SvD, SvT, SvT, SvT.