måndag, januari 30, 2012

Människors ekonomiska frihet - en frihet som behöver värnas

Sveriges ekonomi grundar sig på en rad mer långsiktiga faktorer som har haft betydelse för både tillväxt och inflation. Den slutsatsen går att dra utifrån två ekonomer som pekar på vad som betytt en god utveckling under lång tid, längre än den tid som nuvarande regering har suttit vid makten.


Inflation, skattekvot och en mer avreglerad ekonomi är faktorer som gett långsiktigt gynnsamma förhållanden i Sverige och som gett upphov till långvarigt positiva effekter enligt författarna. Sveriges skattekvot är idag 10 procent lägre än vid 80-talets mer reglerade ekonomi. Det har skett stora förändringar, dels på reglering, men också i Riksbankens roll och de gemensamma regelverket som omgärdar den offentliga ekonomin. Det bästa för långvarig tillväxt bör rimligtvis också ligga i att respekten för goda offentliga finanser finns.

Sedan 2006 finns en ny aspekt kring jobb och tillväxt. Den i särklass största skattereformen som har genomdrivits i Sverige någonsin har skett under de senaste åren. Anledningarna är många, dels finns en jobb- och tillväxtaspekt. Men aspekten om respekten för att människor ska få behålla mer av de pengar som de tjänar är värt att ta tillvara på. Mer pengar i plånboken ökar både friheten och makten över sin egen vardag.

Vad som nu pågår är en debatt om jobbskatteavdragets verkliga effekter på svensk arbetsmarknad. Institutet för arbetsmarknadspolitiska Utvärderingar - IFAU, visar i sin rapport på att det "inte" går att utvärdera jobbskatteavdragets egentliga effekter. Parallellt med undersökningar från bland annat IZA, IMF, Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet säger IFAU:S undersökning en sak om de egentliga effekterna av jobbskatteavdraget.

Det som sägs är dock att det inte går att utvärdera effekterna av jobbskatteavdraget, dock går det att tyda att rapportens huvudbudskap inte signalerar att jobbskatteavdraget inte skulle ha gett någon effekt. I rapporten lyfts det fram aspekten av att det är svårt att utvärdera en parallell verklighet utan jobbskatteavdraget. Hur Sverige skulle ha klarat sig utan den omfattade skattereform är enligt IFAU också något som inte går att utvärdera.

Den aspekt som IFAU lyfter fram kommer med stor sannolikhet att lyftas fram av de som ser just människors ökade ekonomiska frihet som något dåligt. Detta genom att grunda sig i de slutsatser som IFAU om svårigheter i att utvärdera de effekter som jobbskatteavdraget skulle ha bidragit till. Den debatt som bör lyftas fram är aspekten kring att de steg som har genomförts gett gynnsamma ekonomiska effekter, på arbetskraftsdeltagandet och hushållens ökade disponibla inkomster. Den debatten är väl värd att återkomma till.

Bloggar: Roger.
Media: DN, DN, SvD.