onsdag, mars 28, 2012

Den magra tolkningen om arbetsgivaravgifterna

Låt mig säga på det viset. Flera orsaker spelar roll för att ungdomsarbetslösheten är hög. I sig får runt nio av de tio unga jobbsökande ett arbete. I flera fall dock kort jobb, men ändå. Problemet till att ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög är ungas svaga fotfäste på arbetsmarknaden. Misslyckandet stavas till stor del skolan.

Trots allt motsvarar reformen för halverade ungdomsarbetsgivaravgifter runt 50 miljarder kronor. Eftersom få antal unga har fått ett arbete, görs den enkla tolkningen att den halverade ungdomsarbetsgivaravgifterna är ett misslyckande. Jag hade hoppats att vissa hade varit lite mer djupgående och inte så pass närsynta i sina analyser. Uppenbarligen är förmågan till en mer grundlig analys, om ett långtgående problem med allt för många unga utanför arbetsmarknaden liten.

Hur tänker de förklara för kommuner och landsting när de ökar kostnaderna med runt 3 mdr kronor? (Källa: RUT)

Vad ska de säga till var femte soldat i det nya försvaret, vars jobb hotas av en fördyring på runt 300 miljoner kronor, vilka jobb ska bort och vilka förband ska drabbas? (Källa: Regeringskansliet)

Men framförallt, hur skulle en generell fördyring göra det enklare att anställa unga människor?

Den främsta åtgärden ligger förstås i att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Lärlingsutbildningar, extraarbete parallellt med studier skapar starkare broar till arbetsmarknaden. Dessa åtgärder behövs på både gymnasium och högskolor/universitet. Det enkla orsakssambandet som dras denna gången, att bara för att få unga har fått jobb är ett misslyckande för en enskild reform ger bilden av en ganska banal inställning till problemet med unga utanför arbetsmarknanden. För när har de kritiker som går emot de halverade ungdomsarbetsgivaravgifterna träffat en ungdom och på frågan "varför får du inget jobb?", fått svaret "Ja det är på grund av de låga arbetsgivaravgifterna?"I

Bloggar: AF, Martin, Ola, Peter, Peter.
Media: DN, DN, DN.