söndag, maj 20, 2012

Att skylla på skolval - Det finns fortfarande dåliga skolor

Det fria skolvalet är ett verktyg som har gett möjligheten att välja en utbildning som passar bättre. I en argumentation mot det fria skolvalet leder till att "priviligerade" väljer bort, inte väljer till något. Fortfarande existerar andra problem som inte löses av att ta bort valfriheten. I en iver att slå på valfriheten, undviker kritikerna att förklara vad som skulle göra just segregation och mindre priviligerade gruppers möjlighet att få en bättre utbildning ska bli bättre.


Tre kulturgeografer förklarar sin syn på skolvalet och ser att elever till högutbildade föräldrar reser längre för att komma till sin skola, än elever till lågutbildade föräldrar. Detta är en segregation som enligt dem skapats genom det fria skolvalet. Men är egentligen detta det stora problemet? inte i mitt tycke.


Jag kan till en början fundera kring hur mycket de tre kulturgeograferna har analyserat skolan, mer än utifrån ett kulturgeografiskt beteende. Att insinuera att Milton Friedman idé om fritt skolval var till för att upprätthålla rassegregation, eller att påstå att organisationer som Svenskt Näringsliv gav löften om goda resultat, drygt tio år innan organisationen bildades, kan ju ställa en del frågor om seriositeten och kvalitén på deras argumentation för att stoppa det fria skolvalet.


Vad finns det för problem i dagens skola? Det går att sammanfatta dem till två. Den första är att vissa elever inte vet att man kan välja, brister i skolvalssystemet eller språkliga hinder. Lösningen är där att införa bättre verktyg för att göra bra val. Förbättring av skolvalssystem, börbättra studie- och ärkesvägledarna för att elever och dess föräldrar kan göra ett bra val.


Det andra problemet handlar helt enkelt om att det fortfarande finns dåliga skolor. Där särskiljer sig skolorna, i och med att friskolor blir av med sina tillstånd och kommunala skolor som kontinuerligt missköts, sätts i åtgärdsprogram. Skolinspektionens möjlighet att dra in tillstånd att bedriva skolverksamhet, som bara begränsas till friskolor bör sträcka sig även till att omfatta kommunala skolor.


Flemingsberg, Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Husby, Tensta, Hyllie, Andersberg, Norra Biskopsgården, Brynäs, Gårdsten och Gottsunda är exempel på socialt utsatta områden som under 1998-2010, ökade andelen behöriga till gymnasiet. I Fisksätra låg andelen behöriga på 88,6 procent, högre än riksgenomsnittet. Att skapa goda exempel i socialt utsatta områden handlar om att se problemen och åtgärda dessa, inte enskilda symptom.


För vi kan ju låtsas om att det fria skolvalet försvinner och närheten får styra. Problemet är ju bara en sak, de dåliga skolorna kommer finnas, människor undviker att deras barn tvingas gå i dessa och bosätter sig i närheten av de bra skolorna. Vad skulle det göra åt fastighetspriser i områden med bra skolor? Vad skulle det göra med boende- och kunskapssegregationen? Mycket värre om förmågan att skaffa sig boende nära en bra skola, eller ordna en bra utbildning åt sina barn, styrdes av storleken på plånboken. Eller så åtgärdar vi bara de dåliga skolorna.


Bloggar: KentLinda.
Media: ABDN, DS.