torsdag, juli 26, 2012

Jobba och bo - frågor av vikt, vad har hänt? Vad behövs?

Hur har Sverige utvecklat sig under de senaste sex åren? Hur har krisens effekter påverkat Sverige jämfört med andra länder? Har krisen haft speciell verkan på arbetslösheten i Sverige? Vad ligger för utmaningar inför framtiden. Det är många frågor som kan ställas.

I debatten kan det vara lätt att tolka det som att de som är opposition försöker måla en mörkare bild i syfte att misskreditera sina motståndare, de som regerar försöker måla en ljusare bild. Hursomhelst krävs en pragmatisk inställning. Det kan ligga i att utvecklingen har gått i rätt riktning, men att man inser att det finns fortsatt stora utmaningar. Idag är ca 2/3 av de arbetslösa unga eller utrikes födda. Det är den kommande utmaningen. Lösningarna går att hitta i bland annat bättre matchning mellan utbildning/arbete, aktiv dialog mellan kommun/skola/näringsliv, jobbstimulans i bland annat försörjningsstöd etc.

Dock är intrycket i debatten att när vissa försöker måla en mörkare bild än vanligt, är att de ibland tycks bortse från krisens effekter. Arbetslösheten är i sig högre, i nuvarande fall runt 8 procent. Det ska dock jämföras med de runt 12-13 procent som låg i prognoserna under brinnande finanskris.
Vad kan vara orsaker till att arbetslösheten är högre till att färre jobb försvann i Europa jämfört med Sverige?
- Sverige har inte längre ett sysselsättningspolitiskt mål. Det användes innan 2006 för att gömma undan arbetslösa ur statistiken. Att ha människor i själva arbetslösstatistiken ger således en mer rättvisande bild.
- Den sysselsättningsintensiva gruppen (25-64 år) minskar, den övre (65-74 år) har i sig ökat i sysselsättning. Således kan vi gissningsvis se en ökad sysselsättning i den senare gruppen över tid.
- Till skillnad från andra länder, valde Sverige inte att gå in med miljardstöd i krisande industrier, som SAAB.  Resultatet är nu att andra länder, som Tyskland tillfälligt räddade jobben i en fortsatt krisande industri.
- Euron är runt 10 procent billigare än 2008. För exporten påverkar en starkare egen valuta exporten negativt, medan importen påverkas positivt. För Sveriges del, som en starkt exportberoende nation ger en starkare krona en del förklaringar till utvecklingen.

Dock om man kollar till utvecklingen av sysselsättning och utanförskap, kan man skönja en helt annan bild av utvecklingen. Socialdemokrater vill gärna ge en bild av att utvecklingen har gått i fel riktning. Så här kan man också skönja utvecklingen (Källa, bl a SCB)
- Mellan 2006-2011 har sysselsättningen har ökat med 200 000 personer.
- Utanförskapet har minskat med 200 000.
- Sysselsättningsgraden har ökat i åldersgrupperna 15-25, 25-64, 65-74 år har ökat och Sverige ligger i EU:s övre skikt.
- Sverige har gått från plats 14 till 9 i lägst arbetslöshet i EU.
- 220 000 färre sjukfrånvarande, antalet sjukskrivna har minskat från 225 000 till 150 000. Sjukfallen pågår numera hälften så länge som innan.
- Antalet förtidspensionerade har minskat från 555 000 till 400 000 personer.
- Genomsnittlig behållning av eget arbete har ökat från 61 till runt 68 procent (M.a.o. lägre trösklar)

I vissa fall kan det hävdas att jag nu som moderat tar ära av utvecklingen under 2006 då Socialdemokraterna fortfarande var vid makten. Om det är viktigare med partiprestige än att beskriva utvecklingen i sig får var och en för sig avgöra. Dock är det av vikt att veta hur bilden ser ut oavsett vem som har påverkat den. Jobben i sig är den största samhällsutmaningen.

Den andra frågan vikt är frågan om bostadsbyggandet. Socialdemokraterna genom Veronica Palm skriver idag på DN Debattsida om förslag för ökat bostadsbyggande. Det är sant att det finns fortsatt stora hinder för snabbare bostadsbyggande:
- Krångliga lagar och normer för bostadsbyggande. Regler för utformning av lägenheter vilket ofta påverkar byggandet av små men billiga studentlägenheter, parkeringsnormer, byggmoms och andra skatter.
- Långa överklagandeprocesser. I sig kan byggplaner överklagas från instans till instans vilket ofta kan ta flera år. Ibland kan det tyckas att folk överklagar för överklagandets skull.
- NIMBY-attityd. Människor vill att det byggs, men inte i deras eget område. Slussen är ett sådant exempel, även om det direkt inte handlar om fler bostäder.

Det är oftast här det spökar, än att det saknas ekonomiska medel som med stor risk hamnar i byggherrarnas egna fickor, snarare än att de leder till nya bostäder. Det är således på det viset att problembilden som presenteras är relevant, men de riktiga lösningarna tycks utebli. Den som vågar ta tag i och presentera långsiktigt hållbara lösningar för bostadsbyggandet förtjänar ett stort stöd för detta. Det finns således fortsatta utmaningar på flera områden. Det gäller bara att hantera utmaningarna på rätt sätt, än att skjuta på problemen.

Bloggar: Peter, Peter, Pierre.
Media: SR, SRSvD, SvD.