tisdag, juli 17, 2012

Lite fakta bakom soppkök och kyrkliga allmosor

SvT med flera har rapporterat om det ökade behovet av ekonomiskt bistånd hos kyrkan. Lagom till höstens budgetarbete, bör arbetet med att utveckla arbetslinjen fokusera än mer på de som står än längre ifrån arbetsmarknaden, för åtgärder som gör att att de kan få en fot in på arbetsmarknaden. Debatten kan bli rätt hätsk ibland, därför är det viktigt att försöka föra en dialog om hur dessa grupper bäst kan kommas åt, framför det politiska pajkastandet som sker på vissa håll.

Samtidigt som krisens effekter slår mest mot de som står allra längst från arbetsmarknaden, märks en klar skillnad i den utveckling som skett gällande utanförskapet sedan 2006, trots rådande kris. Sysselsättningen har ökat med 200 000 personer, sysselsättningsgraden har ökat i samtliga grupper (15-24, 25-64 och 65-74 år), utanförskapet har minskat med drygt 200 000. Dessutom har sjukfrånvaro och sjukpension minskat, Sverige låg under 2009 på nionde plats bland länder med lägst arbetslöshet i EU.

Dock behövs fortsatt fokusering mot de som står allra längst från arbetsmarknaden, de med lägst marginaler. Det är också där som arbete behöver göras för att långsiktigt komma åt de som står allra längst ifrån arbetsmarknaden:
Jobbstimulans för personer med försörjningsstöd. En av de mer efterlängtade åtgärderna som har aviserats i både föregående budget samt i vårbudgeten 2012. Med en månadslön på 16 000 och om man får ett jobb på 25 procent skulle detta innebära en inkomstförstärkning på runt 1 000 kronor i månaden.

Borttagande av minskningen av etableringsersättningen för nyanlända som har ett jobb vid sidan av sin etableringsplan.
Just dessa åtgärder är något som är inriktat mot just de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden. De som har stora behov av att snabt etablera sig på arbetsmarknaden, samt de som inte kommer in på grund av att den ersättning de får gör det olönsamt att ta ett eget arbete.

Det är just i debatten kring soppkök och kyrkliga allmosor som just sådana förslag behöver belysas, samt debatten om hur samhällets skyddsnät allt mer blir en studsmatta tillbaka i arbetslivet och inte ett spindelnät som gör att människor fastnar och som i det långa loppet cementerar utanfröskap och fattigdom bland de mest utsatta. Rädda Barnens barnfattigdomsrapport 2011 befäste just farligheten med kraftiga ökningar i ersättningssystemen.
Det är en diskussion som bör lyftas fram, framför det puerila smutskastandet som görs mot sina politiska motståndare. Det kanske plockar lite politiska poäng, men löser inte situationen för många av de mest ekonomiskt utsatta.

För lästips om fakta bakom den berömda soppköksbilden, läs sidan 32 om hur Stockholms Stads arbete mor bl a hemlöshet har utvecklats sig.
Ytterligare lästips om hur regeringens stöd som hjälpte kommunen att rädda välfärden.

Media: SvT.