onsdag, augusti 15, 2012

Arbetslinje blev bidragslinje, eller?

På ett antal håll har det enträget basunerats ut att regeringens arbetslinje blivit en bidragslinje. Ibland går det att vrida statistik hur som helst för att den ska tjäna ens syfte. Då kan det lätt se ut som att fler är beroende av bidrag. men är det på detta viset.

På detta viset beskriver SCB utvecklingen i sin senaste rapport. SCB är ändå ett officiellt mätningsinstitut, utslag från deras håll får ses som relevanta och väl att att också inta en dos av pragmatism. Med krisen, globaliseringens effekter som gör att vissa jobb försvinner, växer nya sorts jobb fram i nya näringar. Här om dagen fick jag reda på att enbart friluftsnäringen (kanotuthyrning, fjällvandring m.m.) omsätter årligen 100 miljarder kronor och sysselsätter runt 77 000 helårsarbeten.
Att tro att det är SKF, ABB och andra stora industrier ska trygga jobben är lite väl trångsynt. Jobben växer också fram i nya näringar, såväl i små- och medelstora företag. Hur de politiska alternativen ser på dessa nya jobb är olika.

Vad säger SCB om bidragsberoendet? Det går att tämligen ge en helt annan bild, än den bild som vissa andra vill basunera ut. Faktum är att efter toppen i mitten av 90-talet och den svaga uppgången under 2000-talet är antalet så kallade helårsekvivalenter 2011 nere på samma nivå som 1990.

Det är nu som det går att konstatera att det nu behövs fortsatta reformer för fler ska komma i jobb. Fortsatt utbyggnad av yrkesprogrammen och läringsprogram, fler lärlingsanställningar, jobbstimulans för att människor med försörjningsstöd ska kunna återgå i arbete utan att förlora inkomst på det. Men som sagt, vissa påstår att arbetslinjen blev en bidragslinje. Fast är det egentligen på det viset?