söndag, augusti 12, 2012

Felmatchad arbetsmarknad - Men det finns lösningar

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden har varit god de senaste åren. Trots de finansiella bekymrena som slagit särskilt hårt mot den europeiska ekonomin och som än inte har gått över, befinner sig Sverige i en mer gynnsam situation än andra. Trots det existerar stora utmaningar som ännu inte har lösts. Tack vare Sveriges gynnsamma situation finns det läge att tackla dessa utmaningar på riktigt.

Det är i kölvattnet av Svenskt Näringslivs nya undersökning, som tankar far iväg om vad som kan behöva göras för att stärka speciellt ungas chans att komma in på arbetsmarknaden. För ca två år sen lanserade samma organisation det så kallade mismatchingbegreppet. Begreppet blev omdiskuterat, men sättet att tolka det misslyckades. Kan man inte tolka ett begrepp på rätt sätt blir det svårt att komma fram till de lösningar som behövs.

En av fyra mellan 15-24 är inte fullt ut aktiva i antingen jobb eller utbildning. Både utbildning eller det första jobbet är högst relevanta för att bygga erfarenhet och göra unga attraktiva för arbetsgivare. Företag och arbetsgivare beskriver det som det stora problemet, att hitta lämplig personal är den svåraste uppgiften. Så hur löser man just detta?

Ett av spåren har kretsat kring Arbetsförmedlingens roll på den svenska arbetsmarknaden. Regeringen satsar årligen ca 70 miljarder på jobbpolitiken. Trots det misslyckas Arbetsförmedlingen i sitt uppdrag att förmedla jobb. Att detaljreglera myndigheten i sig är inte en väg framåt. Därför finner också Svenskt Näringsliv det lämpligt att Arbetsförmedlingens tjänster konkurrensutsätts. Fler aktörer som kan var mer nischade mot enstaka grupper/branscher, möjligheten att kunna bidra till att vässa metoderna för att få in unga på arbetsmarknaden än snabbare.

Yrkeshögskolans roll kan tydliggöras än mer. Just problemet med yrkesutbildningar var tydligt förut, speciellt när man under de gymnasiala yrkesutbildningarna byggde in allt mer teoretiska moment som tvingade unga att läsa in högskoleförberedande kurser, vare sig de ville eller inte. Att bryta den banan och erbjuda de högskoleförberedande kurserna som ett frivilligt block vid sidan av de praktiska momenten är i sig en god utveckling. Där i ligger ansvaret hos skolorna att erbjuda en bra lösning för de som vill kunna fokusera på de praktiska gymnasieutbildningarna, men även kunna stärka sina möjligheter genom att frivilligt kunna få läsa in de högskoleförberedande kurserna under gymnasiet.

Samtidigt hamnar diskussionen också i frågor om löner och anställningstrygghet. Det är frågor som är högst känsliga för politiker att lägga sig i. Respekten för den svenska modellen, den fria lönebildningen där arbetsgivare och arbetstagares representanter förhandlar fram avtal som är av godo för båda, den respekten är fortsatt hög. Dock kan det behöva påminnas om att dagens arbetsmarknad inte är lik den tid då anställningsskydden, som Lagen Om Anställningsskydd kom till. Därför behöver även lagstiftning anpassas för att bidra till både trygga anställningar och en mer flexibel arbetsmarknad, där arbetsgivare allt mer vågar anställa personal och satsa på deras kompetensutveckling.

Mycket av de lösningar som Svenskt Näringsliv föreslår är de lösningar som även har fångat mitt intresse och stöd. Det är i sig den största utmaningen för framtiden. Beteendet att gå i de gamla hjulspåren måste utmanas. Det finns lösningar för att svensk arbetsmarknad kan bli mer öppen och flexibel. Kanske är det just detta som gör att unga också kan få större förhoppningar när det gäller deras framtid. Det är just tack vare Sveriges gynnsamma situation som det finns läge att tackla dessa utmaningar på riktigt.

Bloggat: Dr AnderssonLars, Olof.
Media: AB.