fredag, augusti 03, 2012

Sverige gör för lite, eller?

Ibland tycks det vara lätt att hoppa högt när kritiken mot Finansminister Anders Borg kommer från internationellt håll. IMF, den internationella valutafonden uttrycker kritik mot Sverige och ett allt för stort bytesbalansöverskott. Enligt IMF skulle Sverige tjäna på att bedriva en helt annan ekonomiskt politik.

Givande för en del som drivs av tanken att Sverige nu kan börja maxa kreditkortet för att få igång vitala investeringar i bland annat infrastruktur och bostadsbyggande. Sverige betalar nästintill ingen ränta på att låna, men man kan börja fundera vad som händer då Sverige börjar låna som resten av Europa. Det som dock aviseras till höstens budgetarbete är just inriktningen på framtida infrastruktur samt på forskning och utveckling. Det är att vänta på vad som kommer där.

Var ligger då IMF:s kritik? Jo att Sverige bör ta ett större ansvar och spendera mer för att stävja krisen. Den närliggande krisen ligger mycket i den krisande euron och länder som dragit in i ett djupt budgetunderskott. Där särskiljer sig Sverige som ett land med ett högt överskott, men är det hela bilden? Är det verkligen sant att Sverige har ett för stort överskott.

Sannerligen säger intilliggande bild en helt annan sak. Sverige har ett växande handelsunderskott mot övriga EU sedan tio år tillbaka. Årligen bidrar Sverige med runt 120 miljarder inklusive nettoinbetalningar till EU. Med inspiration från Cornucopia är det läge att klargöra hur det egentligen ligger till och vad som behövs göras. Tack vare handelsöverskottet mot exempelvis Asien, Sydamerika och Afrika kan Sverige tillföra den krisande eurozonen. Som Cornucopia konstaterar det, är Sverige en del av lösningen, inte problemet.

Men är Sveriges minskade statsskuld hela bilden? Självklart inte. Problemet ligger också i en hög skuldsättning hos hushåll, näringsliv och finansiella institutioner. Då ligger Sverige snarare i nivå med de krisande ekonomier. Det kommer således vara en framtida utmaning hur vi kan minska skuldsättningen, inte bara statens skulder utan även hushållens skulder som fördubblats de senaste tio åren i förhållande till BNP.

Således bör Sverige spara än mer, inte mindre. Hushållens skuldsättning måste således också minska. Det kan således vara så att krisen kan komma där om svenskarna inte inser vikten av att minska skuldsättningen ännu mer.

Bloggar: GuuranGöran, Roger.