söndag, september 30, 2012

Läxhjälp, läxpeng och det kompensatoriska uppdraget

Det är skillnad på elever och elever. En del behöver extra stöd att nå goda resultat, för att de ska bli behöriga, andra vill kunna visa framfötterna. Ser man till förslaget om läxhjälp som läggs, innebär det rent krasst en satsning på drygt 22 000 kronor per skola. Per elev i en genomsnittlig skola innebär det runt 50 kr/elev, ett tillskott som motsvarar drygt 0,6 promille av den totala genomsnittliga skolpengen per elev (80 000kr/barn).

Det går att att erbjuda extra stöd på olika sätt, ett sätt är att till exempel införa en läxpeng. Elever kan få stöd, oavsett om det handlar om behov av mer stöd, eller viljan att kunna stimulera elever som är begåvade.
Skolan har i sig ett kompensatoriskt uppdrag, det går enkelt ut på att varje elev ska ha förutsättningarna att lyckas i skolan. Står exempelvis ett läxavdrag emot skolans kompensatoriska uppdrag? Inte om det satsas på fler reformer som stärker alla elever.

Exempel på reformer som genomförs; förstärkt undervisningstid, läsa-skriva-räkna, lärarlyft, rektorslyft, fler undervisningstimmar i matematik.  Skolverket ger idag i en rapport, rådet att fler undervisningstimmar i matematik ger bäst effekt om de förläggs tidigt, under lågstadiet. Det är också där man också behöver se vilka som är i behov av extra stöd, för att de inte ska hamna efter längre fram. Dessutom är det viktigt att påminna om att forskning pekar på att högre krav på alla elever, stärker inte minst elever från studieovana miljöer. Exempel på skolor som tar del av befintlig pedagogisk forskning, som Nossebro har visat sig stärka alla elever. Det är viktigt att ha med sig om man vill klara det kompensatoriska uppdraget, att alla elever ska få samma möjligheter att lyckas.

Bloggar: EdvinJohanLarsMartin, Roger.