tisdag, oktober 02, 2012

Dags för åter(s)tällaren?

Till skillnad från de investeringar som nu läggs på företagande, infrastruktur och innovationer, märks nu också den vanliga bilden när Stefan Löfven och hans sällskap ska presentera sitt alternativ. Den stora satsningen ligger snarare än på åtgärder för att främja fler jobb, omfattande satsningar för att det ska löna sig mindre att jobba.

Det är just det som förvånar mig, att de stora satsningarna som föreslås, är de som man talar minst om. Inte konstigt att dessa satsningar läcks ut på kvällskvisten. Totalt sett har det noterats dryga nio och en halv miljard på utbyggda ersättningssystem, varav 5,9 mdr på den förändrade a-kassan är den enskilt största posten i skuggbudgeten som läggs fram på torsdag. Det mot regeringens budget.

Vad som föreslås av regeringen är nu omfattande satsningar på flera områden. När Sverige investerar, investeras det för att Sverige har råd med detta, till skillnad från ett sätt som har gjort många länder djupt skuldsatta. De som kritiserat regeringens hållning under de senaste åren, får vackert stå bredvid och se hur den linje som drivits, har hållit Sverige på en stark grund. Vissa vill hävda de budgetregler som togs i bruk av Socialdemokraterna under deras regeringsinnehav på mitten av 90-talet är de som skapar de goda förutsättningarna. Stämmer detta helt och hållet?

Det grundläggande svaret är ja men nej. Allianspartierna har anslutit sig till de budgetreglerna som har tjänat Sverige väl, inte minst under krisen. Men samtidigt blir det fel att bara hävda budgetregler. På samma sätt som en som var duktig på gymet och hade tvättbräda på 90-talet, behöver inte det betyda att den finns kvar idag. Det gäller alltså att underhålla och hålla sig i form. I ett läge där Sveriges offentliga finanser har regeringen hållit emot under krisen, Socialdemokraterana har slutat gå på gymet och viljat tömma godispåsen.

Vad är då satsningar som behövs. Ökade infrastrukturåtgärder på 106 miljarder periosden 2014-2025, forskning- och innovationssatsning på ytterligare 11,5 mdr under en fyraårsperiod, sänkning av bolagsskattentill 22 procent, ett investeraravdrag, sänkning av fastighetsavgiften för flerbostadshus, översyn av samtliga byggregler som kan tänkas hindra byggande av bostäder. Dessutom satsning på lärlingsutbildningar, utbildningsplatser i yrkes- och lärlingsvux som högskola, förstärkning av nystartsjobben som studiemotiverade insatser. När konjunkturen vänder nedåt byggs platserna ut, annars drar man ner. Det har gjorts tidigare och är inte något nytt. Dessutom föreslås förändringar i försörjningsstödet, för att det ska löna sig för fler att ta ett arbete.

Det investeras för att Sverige har råd med det. Försök har gjorts att påstå att regeringen inte bryr sig om budgetreglerna längre. Alternativet mot detta börjar torna upp sig. Omfattade satsningar som gör det mindre lönsamt att jobba, ökade skatter på att anställa unga, fördubblad restaurangmoms och försämringar av ROT och RUT. Man kan säga att taktiken går ut på att straffa jobben, föreslå ökade bidrag och ersättningsnivåer, samt kompensera lite för att man straffar jobben. Arbetslinjen vs bidragslinjen gör sig alltmer påmind. Det blir en intressant höst. :)