söndag, oktober 14, 2012

Nytt spår för infrastrukturen

Vi bör rimligtvis vara klara med att det som nu är en satsning, är att mer pengar tillkommer det väsentliga, att rusta upp det befintliga, lösa upp flaskhalsar och i viss mån bygga nytt. Det kan ibland låta lite sexigare att stå med spaden i näven och inviga ytterligare ett projekt i infrastrukturens anda. Men folk vill komma fram, eftersatt underhåll har varit ett lågvarigt problem som nu ska rättas till.

86 miljarder på järnvägsunderhåll är bra mycket mer än 38 miljarder. Satsningar som för perioden 2010-2021 ligger på 417 miljarder, höjs ambitionerna till 522 miljarder perioden 2014-2025. Ytterligare mer pengar, men det behövs också en fingervisning om vad som behöver göras.

Jag har följt debatten med stor nyfikenhet. Behoven är stora och önskemålen är många kring vilka satsningar som behöver göras. Utifrån kritik och övriga synpunkter, tycker jag mig finna att dessa nu möts upp. Själv åkte jag sträckan Borås-Göteborg i måndags och insåg att det behövs en upprustning av befintlig sträcka, för att öka robustheten och öka snitthastigheten.

Förstärkningar av hamnar som Gävle och Sveriges enda transoceana hamn i Göteborg, gruvpaketet med satsningar i både Bergslagen och Norrbotten. Den växande Stockholmsregionen kräver ytterligare utbyggnad. Den Stockholmsöverenskommelse som togs fram, bockas av punkt efter punkt. Det kan låta lite för optimistiskt för vissa. Men faktum är att när politiker från nationell, lokal och regional nivå går samman och identifierar de behov som finns, skapas möjligheter för långsiktigt hållbara lösningar som gagnar den aktuella regionen.

Det som är satsningen i sig är att det nu finns ordentligt med medel för att komma åt decennier av eftersatt underhåll. Mindre fokus på svulstiga projekt. Inga fler fototillfällen framför någon Norrbottniabann eller tunnel genom Hallandsåsen. Satsningar ska nu ske på det väsentliga. För folk vill ju inget annat än att komma fram.

Bloggar: Fredrik.
Media: DN.