måndag, november 19, 2012

Jobbpolitiken måste även fokusera på strukturella utmaningarna

Sedan maj har diskussionen gått varm om vilken typ av arbetslöshet som är den stora utmaningen i Sverige. Att se arbetslösa som en homogen massa går inte att göra. Under de senaste åren har ambitionen varit att synliggöra fler i statistiken, det är en förklaring till att också arbetslösheten ökat, för att folk inte göms undan.

De stora utmaningarna i Sverige är att arbetslösheten numer är mera strukturell än generell. Redan i maj konstaterade jag i ett inlägg att utmaningarna med jobbpolitiken är inriktad mot att strukturellt hos vissa grupper öka delaktigheten. Det är vad som fortfarande är utmaningen, vilket intilligande graf visar. Det som påminner en i Sveriges Radios artikel på morgonen är just den utmaningen som finns i att etablera sig i samhället. Att snabbt komma i jobb.

Det är därför som strukturella lösningar är viktiga för att överbygga trösklar som för vissa grupper i samhället är högre än andra. För unga och utrikes födda är just utmaningen störst att få in en fot i arbetslivet. Efter att fokuserat på ökade drivkrafter för jobb, genom sänkta kostnader och göra det mer lönsamt att arbeta, måste även de strukturella hindren rivas. Marginaleffekter i samhällets sociala grundskydd är viktiga att åtgärda, en sådan är den försörjningsstimulans som gör det möjligt för människor med försörjningsstöd att ta ett arbete utan att förlora ekonomiskt på det.

Att bygga bort de negativa effekterna i de sociala skyddsnäten är viktiga. Det är just det som skapar de strukturella problemen, då de generella problemen minskar. Att arbetslösheten är fortsatt hög beror till stor del pga av krisens effekter, men den finns också i utmaningen i att se de strukturella utmaningarna, förmågan och viljan att se dessa och fokusera på hur man löser dessa.

Media: DN.