torsdag, november 08, 2012

Varselvåg, Europaskris och svensk omställning

Över 7 000 personer varslades om uppsägning i septbember. Det är återigen höga varselsiffror som oroar Sverige och svensk industri. Trots det befinner sig Sverige i lägre nivåer än under den kris som rådde under 2008-9, då drygt 20 000 personer varslades, per månad.

I huvudsak beror krisen i svensk industri på en orolig omvärld.. Den minskade orderingången för svensk industri orsakas av den svaga tillväxten internationell. Sverige är ett starkt exportberoende land, det går inte att se Sverige som en isolerad ö. Vi påverkas högst påtagligt då de stora exportländerna drabbas av lägre tillväxt och allmän ekonomisk oro. Det är därför bra som Sverige har lyckats stå emot med goda finanser.

Trots att det råder stora varsel, behöver dessa inte leda till arbetslöshet. Värt att påminna om med tanke på den kris som rådde för några år se. I bästa fall dras varsel tillbaka, nya jobb uppstår i ekonomin. Möjligheten till omställning är vad som kännetecknar en flexibel ekonomi som Sverige ändå är. Dock är det ändå oroande att Sverige nu drabbas av den ekonomiska instabilitet som dessa är en orsak utav.

Det är förståeligt att de satsningar som nu görs är för att möta den kris i omvärlden som påverkar svensk ekonomi i högsta grad. Det är viktigt att stå emot kortsiktig populism som i ena stunden säger att satsas för mycket i ena stunden, men i andra stunden för lite. Att påstå att regeringen inte har en jobbpolitik är rätt tafatt, samtidigt som det enda man föreslår höjda ersättningar. Som om man förutsätter att dessa människor som nu varslas, kommer att bli arbetslösa.

Det är inte fallet att det saknas resurser för omställning. Arbetsförmedlingen har ett uppdrag att se till att de medel som det förfogas över, fördelas där de gör mes nytta. De rutiner som Arbetsförmedlingen har för varsel lik dessa är väl upparbetade. Rutiner som kan handla om direkt inskrivning av arbetssökade på plats eller genomförande av matchningsinsatser.

På det kom också reformer i senaste budgeten, som stärker möjligheter för tillväxt och för att stävja att arbetslöshet biter sig fast. Sänkt bolagsskatt för företag, investeraravdrag, infrastruktursasningar, ungdomspaket på 8,1 miljarder och ytterligare 2,1 miljarder för att förhindra långtidsarbetslöshet. Det är trots allt på det viset att det finns resurser att tillgå för att stävja den oro som uppstår i och med de varsel som nu uppstår. För även i kriser ställer företag om, nya jobb uppstår. Att vissa kritiserar regeringen för de reformer som föreslogs i senaste budgeten, gör en mer säker på att de är nödvändiga för att möta den vikande konjunkturen.

Media: AB, ABAB, AB, DN, Göran, Mikael
Media: AB1AB2AB3Exp1Exp2SvD1SvD2SvD3DN1DN2DN3DN4DN5,SVT1SVT3SVT4SVT5GP1GP2SR1SR2 .