måndag, november 19, 2012

Jobbpolitiken måste även fokusera på strukturella utmaningarna

Sedan maj har diskussionen gått varm om vilken typ av arbetslöshet som är den stora utmaningen i Sverige. Att se arbetslösa som en homogen massa går inte att göra. Under de senaste åren har ambitionen varit att synliggöra fler i statistiken, det är en förklaring till att också arbetslösheten ökat, för att folk inte göms undan.

De stora utmaningarna i Sverige är att arbetslösheten numer är mera strukturell än generell. Redan i maj konstaterade jag i ett inlägg att utmaningarna med jobbpolitiken är inriktad mot att strukturellt hos vissa grupper öka delaktigheten. Det är vad som fortfarande är utmaningen, vilket intilligande graf visar. Det som påminner en i Sveriges Radios artikel på morgonen är just den utmaningen som finns i att etablera sig i samhället. Att snabbt komma i jobb.

Det är därför som strukturella lösningar är viktiga för att överbygga trösklar som för vissa grupper i samhället är högre än andra. För unga och utrikes födda är just utmaningen störst att få in en fot i arbetslivet. Efter att fokuserat på ökade drivkrafter för jobb, genom sänkta kostnader och göra det mer lönsamt att arbeta, måste även de strukturella hindren rivas. Marginaleffekter i samhällets sociala grundskydd är viktiga att åtgärda, en sådan är den försörjningsstimulans som gör det möjligt för människor med försörjningsstöd att ta ett arbete utan att förlora ekonomiskt på det.

Att bygga bort de negativa effekterna i de sociala skyddsnäten är viktiga. Det är just det som skapar de strukturella problemen, då de generella problemen minskar. Att arbetslösheten är fortsatt hög beror till stor del pga av krisens effekter, men den finns också i utmaningen i att se de strukturella utmaningarna, förmågan och viljan att se dessa och fokusera på hur man löser dessa.

Media: DN.

söndag, november 18, 2012

Bara man tror på seger kan man vinna den

Visst är det utmanande att förvalta ett förtroende. Att sitta vid makten är medvetenheten om att ständigt bli granskade för det som man genomför. När förtroendet ska prövas på nytt inför väljarna blir utmaningarna än större, val för val.

Det var säkert inte många som trodde i november 2008 att den svenska borgerligheten i maktens korridorer, skulle bli en långlivad historia. Historian av borgerligt samarbete säger något om oförmågan att hålla emot. Det var dock fallet med bildandet av Alliansen som initiativet kring att framstå som enade, vreds ur motståndarens grepp. Trots allt stod man där 2008, uträknade av alla, av opinionsbildare, analytiker och säkert en och annan väljare.

Det var nog bara partister som jag själv var väl naiva nog att räkna med "Ojå, vi kommer vinna valet igen!". I det läget hade Mona Sahlin fältet öppet för att formera arbetet för ett socialdemokratiskt återtagande av regeringsmakten 2010, för att kunna titulera sig Sveriges första kvinnliga partiledare. Alla möjligheter låg i hennes händer, hade hon inte vikt i sin övertygelse, kanske vi hade sett en rödgrön regering där, med socialdemokrater och miljöpartister sida vid sida. Det var det som Mona ville, men som hon inte fick och tvingades till slut vika sig för den interna opinionen.

Framtidsdagen handlar om framtid, att blicka mot framtiden och se dess utmaningar. Visst har det blivit svårare idag att vinna val igen, igen och igen. Den gamla socialdemokratiska hegemonin, att förvalta en välmående nation som Sverige, som under flertalet år växte sig starkt är långt borta. Väljare ser samhällsutmaningar som ständigt växer fram. Diskussionen med dess väljare under hösten ger en signal om vilka utmaningar som de ser som viktigast. Genom att lyssna kan man också forma svaren på dessa lösningar, men det handlar också om att belysa de utmaningar som väljarna ser som viktigast, på bästa sätt.

Utmaningarna känns ganska självklara. Människor som inte etablerar sig i samhället tillräckligt snabbt, varsel på grund av ekonomisk oro runtom i vår närhet, höga trösklar för att komma in i arbetslivet och en skola där jämlikheten mellan skolor skiljer sig starkt åt. Det är i sig iögonfallande att av de 39 skolor med lägst behörighet till gymnasiet ligger i Malmö. Liberal politik har traditionellt varit grundad i att genom skolan utjämna livschanser, framför att utjämna skillnader som varit den socialistiska modellen. Allt ska gå att ärva förutom det sociala arvet från ens föräldrar.

Med den bakgrunden blir svaren på hur människor ska bli mer delaktiga i samhället. Att snabbt komma i jobb, att kunna utbilda sig för att snabbare känna delaktighet i samhället. I samarbete med andra möter Sverige de utomstående utmaningar som inte tar slut vid landsgränserna. Det är på det viset som Sverige tar ansvar både inom och utanför dess gränser.

Inför 2014 finns fortsatta utmaningar i samhället. Det är därför som förtroende kommer att sökas för att vinna ett tredje val. Val vinns inte med vad man har gjort, utan med vilka samhällsutmaningar som man väljer att belysa och förmågan att möta de utmaningar som väljarna ser som viktigast. Det kommer vara svårt att vinna igen, igen och igen. Men det är just därför som ambitionen ska vara att vinna igen. John F Kennedys ambition med att sätta människan på månen, grundade sig inte i att det skulle vara lätt, utan svårt. Att vinna val är svårt, därför ska de vinnas.

Media: 6MAB, GPJW, PHSvD, SvDSvD, SydSv.

lördag, november 17, 2012

Det krävs också idéer och politik för fler jobb

Det har dykt upp ett strategidokument där "framtid" nämns 25 gånger. Idag hålls Moderaternas framtidsdag. Man kan alltid centralt ta fram ett internt dokument, eller så kan man hysa in ett gäng mufare i en färgfabrik, samla partiaktiva för att tillsammans ta fram idéer för framtiden utmaningar.

Det är som artikeln av Per Schlingmann gör sig påmind ännu en gång. Att prata om affärsplan räcker inte om man väljer att rikta udden mot de som har behov av affärsplaner och som formar framtidens jobb. Det räcker inte med att nämna framtid i ett strategidokument 25 gånger, om man inte förnyar politiken. Läxan måste göras, har man mött motgång två gånger i rad blir hemläxan ännu viktigare.

Just nu råder oroliga tider. Varsel i sig är inget nytt, men människor som jobbar runtom i landet känner en stor oro över om deras jobb kommer vara kvar i morgon. Att forma politiken för att möta dessa utmaningar, som till stor del beror på faktorer utanför Sveriges gränser, är lika viktigt som att forma en politik som möter framtidens jobb där de växer fram och ha en politik som gör dessa jobb möjliga att växa fram.

Att möta krisen handlar om att stärka företagen med sänkta kostnader. Det görs också även om vissa inte ser det eller vill se detta. Företagens konkurrenskraft ska stärkas, broar ska byggas mellan utbildning och arbete, skolan ska stärkas och Sverige ska upplevas som tryggt att leva och bo i.

När man ständigt förnyar och utvecklar politiken kommer man ständigt framstå som intressant, för annars kommer väljarna gå någon annanstans. Det handlar om att vara konsekvent i sin politik, att undvika att ena månaden ropa att det görs för mycket, men som när varselvågen nu drar över landet, stå och påstå att det görs för lite. Att sedan möta krisen med att föreslå kraftiga kostnadsökningar för jobb och företagande är sällan en bra medicin i tider av ekonomisk oro.

Det är därför viktigt att ta människors oro på allvar. Sverige har resurser att möta krisen och dessa ska utnyttjas väl. En arbetsmarknad präglad av ordning och reda, då parterna ansvarar för att skapa långsiktig stabilitet. Hur arbetsmarknaden utvecklas mot att möta de nya jobben, hur trösklar rivs och brorar byggs, handlar om att gemensamt ta fram idéer och även ta in dem från dem som dagligen påverkas av politiken och de utmaningar som finns i samhället. Det sker bland annat på Framtidsdagen.

Media: AB, DN, DN, SR, SvD, SvD.

fredag, november 16, 2012

Gaza - en skräck från två håll

Återigen står hotet om markoffensiv mot Gaza, likt den situation som uppstod för fyra år sen. Vad som dock står klart, är att det är en situation som ingendera part vinner på. Priset betalar folk på två sidor.

Det oroande i konflikten är att den sker mellan två parter som i nuläget vrider upp aggressionsnivån, med risk att den blir okontrollerbar. Invasionen i Gaza 2008-09 talar om hur situationen kan spåra ut helt fullständigt, en situation som inte visade sig vara framgångsrik för någon av parterna. Den upptrappning som nu sker, som förefaller sig ha orsakats av den ökande raketbeskjutningen från Gaza (800 raketbeskjutningar hittills i år) är förstås en upptrappning som måste hejdas innan den eskalerar allt för mycket.

Samtidigt är det lägligt att påminnas om att det för vissa handlar om en terror som riktas åt två håll. Den isolation som Gazas befolkning lever under förvärras även av det förtryck som många upplever inifrån Gaza, från terrororganisationen Hamas som styr området och som i sig har skapat en djup polarisering mellan Hamas och President Abbas från Fatahpartiet. Under de senaste åren har det kommit rapporter från bl a Amnesty, om hur Hamas ignorerar lagstiftning, avrättar dissidenter som anklagas för att ha samarbetat med Israel, för att nämna något.

I Israel bor det drygt en miljon människor inom räckvidd för raketbeskjutningen från Gaza. Att raketerna nu når Israels andra stad, Tel Aviv säger något om att hotet från raketbeskjutningar skapar en allt mer tryckt vardag för många israeler. Mer än nio av tio barn i Sderot uppvisar symptom på post-traumatisk stress, enligt en studie från 2008.

Vad konflikten behöver nu är allt annat än ökad polarisering. Vad som behövs är grunden till en bredare fredsprocess. Det kan dock i nuläget upplevas som en vag förhoppning, men hoppet är det sista som trots allt överger en. Det som krävs nu är återhållsamhet, men även slut på oprovocerade raketbeskjutningar som riktas mot civila.

Bloggar Norah och Utrikesministern.
Media: ABABABABDNDNDNDNSvD.

onsdag, november 14, 2012

Träning handlar om bra hälsa

Gårdagens utspel med Moderaterna i spetsen signalerar en bra inriktning där barns fysiska, men också mentala hälsa spelar in. Ett aktivt liv spelar roll, inte minst för hälsan, men också  för förmågan att hänga med.

Det är också med bakgrunden av den debatt som blossade upp efter Katrin Zytomierskas utspel mot gymföretaget SATS. Genom hennes argumentation fick man bilden av att den bild som SATS, enligt henne förmedlar i och med val av modell, är förkastlig.

Dock kan jag bara se när jag ser bilden av affischen, att man nu också förmedlar en bild av träning och hälsa som något för alla. Hälsa handlar om allt annat än ett kroppsligt utseende. Det är ganska värt att påminna om att hälsa är något som inte syns utanpå kroppen. Att ha en viss synbar rondör behöver inte direkt avspegla en ohälsosam livsstil.

Förslaget från Moderaternas håll avspeglar sig i den berömda Bunkeflomodellen. Fysisk aktivitet i skolan handlar om att införa mer av fysisk aktivitet. Detta handlar dock mer än om att lägga in mer gymnastiktid i schemat på bekostnad av andra ämnen. Fysisk aktivitet ska bli ett naturligt inslag i elevers vardag, något som Bunkeflo visat sig ha varit ett framgångsrecept.

Detta är också värt att nämna när det gäller situationen i samhället och dess risker för ett ohälsosamt leverne. Ca 20-25 procent av ungdomar i 10-årsåldern är överviktiga, drygt 3 procent lider av fetma som sjukdom. Ca 80 procent av 6-7-åringarna som utvecklar övervikt och fetma, har med sig den i sena tonåren. Det är således en farlig utveckling om fetman rotar sig tidigt, vilket påverkar framtida hälsa samt medellivslängd. Fetma och övervikt riskerar att bli en ny stor folksjukdom.

Det är just detta som daglig fysisk aktivitet behöver belysa, att det i grunden handlar om att förbättra den fysiskt upplevda hälsan. Just Bunkeflomodellen har visat goda resultat. 96 procent av pojkarna klarar behörigheten till gymnasiet, vid daglig fysisk aktivitet. Det skulle innebära ca 7 000 fler elever med gymnasiebehörighet, enbart på grund av effekterna av daglig fysisk aktivitet.

Detta gör att man också orkar mer, får högre koncentrationsförmåga, men utvecklar också bättre självkänsla, socialt beteende och större tillit till sig själv, för att inte nämna de fysiska effekterna. Vem som helst som dagligen, eller flera gånger på vecka rör på sig, känner säkerligen just de positiva fysiska effekterna. Sen att man får en mycket snyggare kropp får ändock ses som en positiv bieffekt. Det är vad fysisk aktivitet i grunden handlar om, att förbättra hälsan.

måndag, november 12, 2012

Tillbaka till fra(m)tiden

Varje parti äger sin egen utveckling. Väljare belönar partier för att de kan belysa de samhällsutmaningar och även problem i samhället som väljarna själva tycker är viktiga. Under hösten samtalas det med väljare runtom i landet. Till helgen samlas moderater för framtidskonferens. Det är således framtiden utmaningar som är fokus för att vinna fortsatt förtroende.

Att utveckla ett parti handlar mer än om att bara ta ställning i vissa enskilda frågor. Utvecklingsarbete sker som sagt i de flesta partier. Jag har noterat att inom Socialdemokraterna pågår framtagandet av ett nytt partiprogram. Jag må vara partisk, men av de stycken som jag har läst får jag känslan av att partiet i sig ska vara lösningen på människors vardagsproblem, framför att människor ges verktygen att bygga sin egen framtid.

Det som traditionellt skiljer vänster och höger åt är synen på hur människors livschanser ska möjliggöras. Då traditionell vänsterpolitik handlar kort och gott om att utjämna skillnader mellan människor, har liberal och konservativ politik mer av fokus att utjämna folks livschanser. Att bygga en politik som skapar lika möjligheter för människor att lyckas, oavsett deras bakgrund är trots allt den bästa vägen.

Grunden till den moderata framgången ligger mycket i nederlag och insikten om att väljarnas missnöje svarade upp mot en politik som inte höll ihop. Ett parti i förnyelse ska kunna våga ifrågasätta gamla ställningstaganden, utan att det äventyrar den ideologiska grunden som bygger ett parti. Ett partiprogram är i sig ett verktyg för partiet, men svaren samhällslösningarna besvaras bäst i samtal med dem som man vill förtjäna förtroende hos.

Kampen om jobben kommer att vara svaret på vem som kommer att förtjäna människors förtroende att få bilda regering. Arbete är grunden till att människor ska få en chans att etablera sig, oavsett om man är ung och söker sitt första jobb, eller har kommit till Sverige för att skapa sig en bättre framtid. Den moderata jobbpolitiken ska fokuseras mot att alla jobb ska löna sig oavsett inkomst.

Grunden i framtidens jobbpolitik handlar också om att se var de nya jobben växer fram. De återkommande varslen i svensk industri är i sig oroande, men de säger något om de globala utmaningar som Sverige är en del av. När gamla jobb försvinner kommer nya. Inom tjänstesektorn, men framför allt inom de kulturella och kreativa näringarna, vilket bland annat EU och Framtidskommissionen har belyst.

Det parti som kommer vinna väljarnas förtroende är de som har fokus riktat mot framtiden, utan att framstå som de som försöker backa in i den. Det är det som är grunden i om framgången i att fortsatt förtjäna väljarna förtroende i två raka val även ska återupprepas en tredje gång.

Bloggar: Fredrik, Johan, Martin, Peter.
Media: AB, AB, DNDNDN, ExpExp, SvD, SvD.

söndag, november 11, 2012

Håll politiker borta från köksborden

Kan bara konstatera en sak, om Magdalena Anderssons vilja att kvotera föräldraförsäkringen, för att föräldrarna ska ta ut lika mycket. Det är inget annat än ett intrång i människors vardagsliv som politiker ska hålla sig ifrån.

De runt 700 000 föräldrar som varje år fattar beslut om hur föräldraledigheten ska tas ut. 72 procent tas visserligen ut av kvinnor, men det är värt att påminna om att de är helt frivilliga beslut som ska respekteras. Att gå in och dela lika blir således ett intrång i människors vardag.

Det som kan var av fördel är att istället göra det gynnsammare att få båda föräldrarna att ta ut sina dagar, utan att detaljstyra. Jämställdhetsbonus är en lösning. Kristdemokraterna drar fram några andra förslag på lösningar.

Det som föreslås som förändring är att öka flexibiliteten längre än det första året, för att inte påverka vare sig sjukpenninggrundande inkomst eller till tjänstledighet. Pappor tar i regel ut sina föräldradagar när barnen är lite äldre. Dessutom föreslås att föräldrar som delar vårdnad ska ha samma rätt till barnbidraget, något som mammor idag har beslutanderätt över.

Det finns således andra lösningar som kan gynna föräldrar att ta ut sina dagar, inte minst pappor. Men det ska utan att det kommer till det stadiet att politiker börjar detaljreglera föräldrarnas vardag och privatliv.

fredag, november 09, 2012

Jakten på den likvärdiga skolan

Skolverket avger i sin rapport att betygsskillnaderna mellan könen ökar. Pojkar med utrikes bakgrund och pojkar från hem med låg utbildningsbakgrund presterar sämre än övriga om man ser till betygssättningen. Att det kompensatoriska uppdraget är viktigt, att ge alla elever förutsättningar att lyckas.

Det är i kölvattnet av detta som jag bekymrar främst för en situation som uppmärksammas, den i Göteborg. Under flertalet år har det påpekats på bristerna, därför är Skolverket enligt de företrädande allianspolitikerna inget överraskande. Vikande kunskapsrsultat, dåliga uppföljningar, bristande likvärdighet inom och mellan stadsdelarna, hur resurserna fördelas i synnerhet till barn/elever som behöver särskilt stöd.

Vad är det där som behövs? Behovet av bra och behöriga lärare, bättre förutsättningar för rektorer är något som ständigt lyft. Dessutom lyfts frågan om att lyfta ansvaret från stadsdelarna till en central grundskolenämnd, samt stärka kvalitetsarbetet. Det är konstigt att denna situation på vissa håll inte lyfta fram, när man kritiserar likvärdigheten i skolan. Något som nu kritiseras från S-håll, är frågan om läxhjälp i hemmet. Det är konstigt då man tycks tycka att det är ok med barnpassning, men inte med att man hjälper till med läxläsningen. Den logiken fungerar inte. Dessutom blir satsningen på läxhjälp i skolan en tumme, då det handlar om ca 70 öre per elev.

Hur stärka livärdigheten? På nationell genomförs nu den största omläggningen av den svenska skolan någonsin. Exempel på reformer som genomförs;

  • Förstärkt undervisningstid
  • Läsa-skriva-räkna
  • Lärarlyft
  • Rektorslyft
  • Fler undervisningstimmar i matematik
  • Ny skollag
  • Nytt betygssystem med flera steg
  • Ny gymnasieskola med två tydliga inriktning
  • Moderna lärlingsutbildning
  • Nya kurs- och läroplaner för grundskolan
  • Ny lärarutbildning
  • Betyg i åk 6
  • Fler och tidigare nationella prov
  • Karriärstjänster för lärare
  • Satsning på höjda lärarlöner
  • Lärarlegitimationer
Det handlar också om att åtgärderna är verksamhetsnära och forskningsbaserade. Genom att jämföra och lära av varandra, hur vissa kommuner lyckas med det kompensatoriska uppdraget är en del av den lyckade skolutvecklingspolitiken som synts inte minst i många borgerliga kommuner. Det är så man prioriterar och tar ansvar för skolan.
Media: GPSRSR.

torsdag, november 08, 2012

Varselvåg, Europaskris och svensk omställning

Över 7 000 personer varslades om uppsägning i septbember. Det är återigen höga varselsiffror som oroar Sverige och svensk industri. Trots det befinner sig Sverige i lägre nivåer än under den kris som rådde under 2008-9, då drygt 20 000 personer varslades, per månad.

I huvudsak beror krisen i svensk industri på en orolig omvärld.. Den minskade orderingången för svensk industri orsakas av den svaga tillväxten internationell. Sverige är ett starkt exportberoende land, det går inte att se Sverige som en isolerad ö. Vi påverkas högst påtagligt då de stora exportländerna drabbas av lägre tillväxt och allmän ekonomisk oro. Det är därför bra som Sverige har lyckats stå emot med goda finanser.

Trots att det råder stora varsel, behöver dessa inte leda till arbetslöshet. Värt att påminna om med tanke på den kris som rådde för några år se. I bästa fall dras varsel tillbaka, nya jobb uppstår i ekonomin. Möjligheten till omställning är vad som kännetecknar en flexibel ekonomi som Sverige ändå är. Dock är det ändå oroande att Sverige nu drabbas av den ekonomiska instabilitet som dessa är en orsak utav.

Det är förståeligt att de satsningar som nu görs är för att möta den kris i omvärlden som påverkar svensk ekonomi i högsta grad. Det är viktigt att stå emot kortsiktig populism som i ena stunden säger att satsas för mycket i ena stunden, men i andra stunden för lite. Att påstå att regeringen inte har en jobbpolitik är rätt tafatt, samtidigt som det enda man föreslår höjda ersättningar. Som om man förutsätter att dessa människor som nu varslas, kommer att bli arbetslösa.

Det är inte fallet att det saknas resurser för omställning. Arbetsförmedlingen har ett uppdrag att se till att de medel som det förfogas över, fördelas där de gör mes nytta. De rutiner som Arbetsförmedlingen har för varsel lik dessa är väl upparbetade. Rutiner som kan handla om direkt inskrivning av arbetssökade på plats eller genomförande av matchningsinsatser.

På det kom också reformer i senaste budgeten, som stärker möjligheter för tillväxt och för att stävja att arbetslöshet biter sig fast. Sänkt bolagsskatt för företag, investeraravdrag, infrastruktursasningar, ungdomspaket på 8,1 miljarder och ytterligare 2,1 miljarder för att förhindra långtidsarbetslöshet. Det är trots allt på det viset att det finns resurser att tillgå för att stävja den oro som uppstår i och med de varsel som nu uppstår. För även i kriser ställer företag om, nya jobb uppstår. Att vissa kritiserar regeringen för de reformer som föreslogs i senaste budgeten, gör en mer säker på att de är nödvändiga för att möta den vikande konjunkturen.

Media: AB, ABAB, AB, DN, Göran, Mikael
Media: AB1AB2AB3Exp1Exp2SvD1SvD2SvD3DN1DN2DN3DN4DN5,SVT1SVT3SVT4SVT5GP1GP2SR1SR2 .

onsdag, november 07, 2012

Four more years! Now what?


Republikanerna får nu börja formera sig för 2016. Trots ett hårt kampanjande gick det inte hela vägen. President Obama får fyra år till i Vita Huset. Den stora frågan om vad som kommer härnäst?

Strax efter fem svensk tid det klart. Trots den situation som USA befinner sig i, trots situationen i amerikansk ekonomi har President Barack Obama vunnit förtroende för ytterligare fyra år. Det är trots allt av att döma, att den amerikanska befolkningen har förtroende för att Obama ska få ytterligare fyra år för att vända den prekära situation som USA befinner sig i.

Frågan är vad som nu händer, med arbetsmarknaden, med budgetunderskottet, med statsskulden och med den politiska situation som råder i Washington. Obama blev president med löftet om att ena USA, demokrater och republikaner emellan. Problemet har varit att avståndet blivit än större under de senaste fyra åren. Demokraterna må ha flyttat sig aningen till vänster, Republikanerna har dock flyttat sig avsevärt åt höger. Ett problem i arbetet för President Obama i försöket att ena politiker över partigränserna.

Med förtroendet att vända arbetslösheten och ekonomin åt rätt håll, inleder nu President Obama ytterligare en fyraårsperiod i Vita Huset. Trots att Republikanerna inte lyckades, kan man ändå påstå att de ändå är på banan igen, men ändå har de en bit kvar. Efter att ha förlorat Vita Huset, både senat och kongress var de tämligen uträknade. Nu har de återtagit kongressen, det kommer vara en av President Obamas stora utmaningar. Hur han ska hantera de kommande fyra åren med denna situationen återstår att se. Det hela landar nu i frågan; four more years, now what?

Media: ABABABAB, DN, DN, DN, DN, JW, SvD.

tisdag, november 06, 2012

Morning in America 2012

"It's morning again in America. Today more men and women will go to work than ever before in our country's history. With interest rates at about half the record highs of 1980, nearly 2,000 families today will buy new homes, more than at any time in the past four years. This afternoon 6,500 young men and women will be married, and with inflation at less than half of what it was just four years ago, they can look forward with confidence to the future. It's morning again in America, and under the leadership of President Reagan, our country is prouder and stronger and better. Why would we ever want to return to where we were less than four short years ago?" - Ronald Reagan 1984.

Ronald Reagan frågade i presidentvalet 1980 om amerikanerna kände om de var "better of" efter fyra år med Jimmy Carter som president. Mitt Romney har använt samma fras under denna valrörelse och har i min mening inte haft samma framgång genom att återanvända den legendariska frasen. När Obama myntade begreppet "You didn't build that", anade jag en öppning som man dessvärre inte tog chansen att tillräckligt förvalta enligt min mening.

Varför denna fascination kring Reagan? Reagan regerade USA under en tid då östblocket föll mer och mer samman. Folks rop på frihet och demokrati bakom järnridån, en kamp där Reagan spelade en roll. Som president kämpade han för större individuell frihet, friare marknader och lägre skattetryck för att nämna något. Samtidigt drevs dessvärre budgetunderskottet upp under hans tid, men vid slutet av hans andra period var arbetslöshet och inflation nere under den nivå som var när han tillträdde.

24 år efter att Reagan lämnade började förbereda sitt utträde ur Vita Huset, avgörs kampen om detta hus ska få nya invånare eller om advokaten, den tidigare senatorn och den förste president med afroamerikanskt ursprung ska lyckas bli omvald. Barack Obama skriver ändock historia alltjämt. När morgonen börjar gry i USA om några timmar efter att detta inlägg publiceras, börjar avgörandet för hur hans förtroende ska förnyas, eller om den man som alltid fick se sig besegrad internt inom Republikanerna, nu inte bara få vara kandidaten, utan den som sätter punkt för Obamas presidentskap.

Från att från en början haft förhoppningar på Romney ställer jag mig nu neutral i förhoppningarna kring vem som kommer att vinna. USA befinner sig i ett fortsatt prekärt läge, hur någon ska vända denna nedgång är något som varit avgörande för mitt ställningstagande. Budgetunderskott på en biljon dollar för fjärde året i rad, 16 000 miljarder dollar i statsskuld och tickande. Det ekonomiska bokslutet för Obama är inte särskilt imponerande. Även jobbsiffrorna bekymrar enligt Romney. Men är Obama egentligen klar?

Antingen ja, antingen nej. Ohio, Pennsylvania, Virginia, Florida, North Carolina och New Hampshire, några av de stater som kommer att vara i blickfånget under natten till onsdag svensk tid. Detta intresse för amerikansk politik kommer få ett absolut klimax. När morgondagen gryr i USA, är det dags för amerikanarna att ta ställning. Det är så ovisst att inte ens jag vågar säga något förrän de 270 elektorsrösterna som krävs är inräknade. Snart är det morgon igen i Amerika.

Media: AB, AB, AB, DN, DN, DN, DNSvDSvDSvDUSA-bloggen.

söndag, november 04, 2012

Schlingmannfiering och jobbpolitiken i allhelgonatider

Det är förstås svårt att tycka om Per Schlingmann om man inte har honom i samma lag. Att Schlingmann kan PR och förmågan att kommunicera politik går inte att ta miste på. Det är också det som innerst inne tycks störa.

Handlar detta om någon som Schlingmann skulle vara stressad? Inte alls, snarare handlar det nog om att vissa är lite avis på att Moderaterna har honom. Den som känner Per, vet att hans förmåga att paketera politiska lösningar, vidare överstiger många andras. Pers jobb är som sagt att egentligen bara verka utan att synas. Det är också klart att detta gör S-anhängare lite obekväma i att någon berättar om hur det ser ut, vilket gör att de hellre slår ifrån sig istället för att gå in på sakfrågan.

Det som dock är annorlunda är att Stefan Löfven talar klarspråk kring en fråga som traditionellt vilar på bred politisk grund. Utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken har allt som oftast vilat på breda politiska lösningar. Att partierna har lyckats återgå till den ordningen är positivt, också positivt att Löfven inser vikten att inte fastna i de antiamerikanska tongångarna som överenskommelsen med V-Mp 2010 signalerade. Det är bara det att i de verkliga avgörande frågorna undviker Löfven att svara. Visserligen försökte man få Lena Hallengren att debattera välfärd med Göran Hägglund (Kd), men när Löfven inte ens behagar närvara i SR Studio P1 för att förklara partiledningens ståndpunkt börjar man undra.

Den andra aspekten där man försöker slå från sig är jobbpolitiken. Det som också förbryllar är att man heller inte vill erkänna de reella problemen på arbetsmarknaden. Varför pratar inte Moderaterna om massarbetslöshet? Därför att arbetslösheten har utvecklat sig mer till att vara strukturell. I vissa grupper har arbetslösheten minskat, i andra inte.

Att då bara påstå att det råder massarbetslöshet är att göra det för enkelt för sig. Det går liksom inte att se arbetskraften som en homogen massa och tro att problemen eller behoven ser likadan ut för alla. Den övre bilden visar på den utvecklingen.

Hur ska man då förklara utvecklingen enligt bild två? Det hjälper förstås inte att prata om jobbpolitiken som ett misslyckade om man tar hänsyn till vad som har skett under de senaste åren. Sett till sysselsättningsgraden är det i sig iögonfallande att förändringen är marginellt mindre, då den ena siffran vittnar om Sverige i högkonjunktur, den andra ett Sverige påverkat av effekterna från både en finansiell kris och eurokris. Människor göms ej heller idag undan från arbetslöshetsstatistiken på det sättet som de gjordes förut.

Det är i kölvattnet av detta som de politiska alternativen ska synas. Det är också som granskningen av den politik som Löfven och Co inte tycks vilja prata om sker, den politik som gömmer sig bakom den kommunikativa ytan som Schlingmann beskriver det. Det är därför som fokus ligger på att långsiktigt stärka svensk konkurrenskraft, genom skattesänkningar för företagande, investeringsavdrag, forskning och innovation samt infrastruktursatsningar.

Därutöver handlar utmaningarna också om att överbygga de trösklar som fortfarande existerar. Stärkandet av sambandet mellan utbildning och arbetslivet, satsningarna på skolan och minska marginaleffekterna i försörjningsstöd för att nämna något. Utmaningarna handlar förstås om att låta de förändringar som sker att få tid på sig att få verkan. Det är då man också genomför förändringar på riktigt. Samtidigt som granskningen av de alternativ som står emot regeringen, inser jag att det är obekvämt att bli påmind om sin politik om man inte vill tala om den. Det är dock bara att vänja sig, för en dag kommer den att bli granskad.

Gamex och kreativa spelnördar

Hur många går på en data- och tv-spelsmässa utan att ens spela ett enda spel? Jag är säkerligen unik i det avseendet. Intresset för dataspel ligger snarare än direkt i att sitta med en dator eller handkontroll framför sig. Det är allt det som finns bakom, det som skapar intresset och där Sverige ligger långt framme.

Den svenska spelförsäljningen uppgick förra året till 168 miljoner euro, enligt Dataspelsbranschens egna siffror. Enbart förra året ökade omsättningen för svenska spelutvecklare med 96 procent till 2,32 miljarder kronor. Till 2015 finns visionen om att branschen ska fördubbla sin export. Det är ett kvitto på att dataspelsbranschen i allra högsta grad har framtidspotential.

Det är det jag försöker kolla upp, hur möjligheterna är att kunna ta del av den växande dataspelsbranschen genom att själv bidra med sitt teknologiska kunnande. Även om de inte är det centrala fokuset för många unga spelintresserade, är de där för att locka unga för att också vara de som i framtiden utvecklar de nya framgångsspelen.

Mediagymnasiet i Nacka har i år startat en spelutbildning. Drygt 600 elever går på skolan för tillfället och dataspelsutveckling blir en självklar del av det mediala spektrat. Sanna som jag träffar i montern är entusiastisk om den verksamhet som bedrivs på Mediagymnasiet, en entusiasm som nästintill bokar in ett närstående besök på skolan för att i praktisk mening se vad som pågår.

Jag möter Joakim från Blekinge Tekniska Högskola i deras monter. Han berättar om verksamheten nere i Blekinge som har den enda civilingenjörsutbildningen inom spelutveckling, plus att forskning bedrivs inom spelutvecklingsområdet.

I Skövde visar man på hur utbildningen ska omsättas i praktisk och entreprenöriell mening. Inkubatorn som hjälper studenter att starta och driva företag, med den ekonomiska och juridiska kompetensen för att enskilda studenter att kunna komma igång snabbt med sina idéer. Dataspelsbranschen är växande och genomströmningen är stor hos de som fokuserar på spelutveckling. Där hjälper inkubatorn studenter att växa.
I Skövdes monter får jag även syn på projektet Donna, syftat till att skapa nätverk för kvinnor inom dataspelsbranschen. Det handlar om skapa ett nätverk för kvinnor som läser inom en starkt mansdominerad utbildning, men att också öka intresset för kvinnor att söka till de utbildningar som ges inom spelutvecklingsområdet.

Runtom på mässan erbjuds olika möjligheter till att vara verksam inom spelindustrin. Gymnasier, högskolor och dataspelsföretag erbjuder möjligheter för unga som är här för att spela spel, att också vara med och utveckla framtidens storsäljande spel. Även om mångas fokus inte ligger på dessa inslag, är dessa högst påtagliga och också mitt fokus för denna mässa.

Efter några timmar hade jag fått min dos av mässan och lämnade den utan att ha rört ett enda tangentbord eller spelkontroll. Dock är intrycket av att dataspelsintresset är extremt stort, men också att Sveriges position inom branschen är stark. Det är därför jag sökte upp dessa aktörer som erbjuder en brygga in i spelindustrin, för unga som också vill vara med och utveckla nya spel. Det är en näring som i Sverige omsatte 1 512 personer år 2011. Det gör det förståeligt att regeringens främjandesatsning inom kreativa näringar, även ska innefatta dataspelsutveckling.

lördag, november 03, 2012

Det här med läxläsning

Noterar irritation kring det här med läx-RUT. Grunden till förändringen var att det rådde oklarheter om avdrag för barnpassning, som i sig varit populärt, också kunde inbegripa hjälp med läxor under själva barnpassningen. Detta har nu förtydligats.

Sen är det här med logiken i kritiken. Socialdemokraterna tycks i sin senaste budgetmotion tycka det är ok med barnpassning, men inte med läxläsning. Något som Aftonbladets ledarsida lyfter. Sen frågan om läxläsning i skolan där har vi sett exempel på olika ideella organisationer, som Mattecentrum som hjälpt över 80 000 barn.

Det är en möjlighet för exempelvis lärarstudenter eller andra organisationer, behöver inte betyda att det är den egna läraren som erbjuder detta extrastöd.
Det är just denna del, där Socialdemokraterna lyfter ett förslag som innebär runt 70 öre per elev eller runt 12 minuters stöd per elev och år. Frågan är hur mycket det hjälper om det ändå ska vara till för alla.

torsdag, november 01, 2012

Vad är kvalité i välfärd och vem bryr sig mest?

Det har kommit en del reaktioner kring Göran Hägglunds reaktion mot det förslag som Socialdemokraternas partiledning väljer att lägga fram kring kvalitet, valfrihet och vinster i välfärden. Vad är kvalitet och vad är det för medborgare. Det som gör mig förbryllad är de beskyllningar som görs om vad som är fokus för vissa.

Kvalitet handlar främst om hur man använder varje enskild skattekrona. Det är också det här som visar sig i Socialstyrelsens jämförelser, att kvalitetsskillnader mellan privat och offentlig äldreverksamhet inte existerar. Snarare är fallet att privata äldreboenden uppvisar högre kvalitet, talande för att ett privat äldreboende blev utsett till årets äldreboende. Det är också detta som bör användas som måttstock för all välfärdsverksamhet, när viss verksamhet förbrukar skattepengar på ett effektivare sätt än andra utan att tumma på kvalitén, är det ett exempel att följa.

God förvaltningspolitik med fokus på att varje enskild skattekrona används väl, för kvalitet för både personal och brukare, framför att ha en filosofi att slösa med folks skattepengar i tron att det skulle skapa största möjliga kvalitet.

Det går förstås att hävda mycket kring välfärdens innehåll utan att ens behöva belägga det, som att välfärdsföretag gör vinster på bekostnad av kvalitet, eller att kundnöjdheten över apoteken efter omregleringen, sviktar. En nyligen gjord SIFO-undersökning var 96 procent i över lag nöjda med sitt senaste apoteksbesök. En nyligen gjord sammanställning över de sju största aktörerna på vård- och omsorgsmarknaden, visar på en förlust på en miljard. Och inte för att påminna om Socialstyrelsens jämförelser om kvalitetsskillnaderna.

Hur är det då med förutsättningarna för att vilja välja? Det som utmärker sig är ambitionen att flytta makten från medborgare till politiker, för det är ju vad hela förslaget från Stefan Löfven och Co handlar om. Det som också är anmärkningsvärt är inställningen till väljarnas inflytande. Om valfrihet är beroende av vilka som sitter i majoriteten, kan man fundera på vilken långsiktighet det blir inom exempelvis den kommunala välfärden om detta ska avgöras vart fjärde år. Sen handlar förstås inte väljarnas inställning om vinster och privata företag, utan om förmågan att få kunna välja själva och få bästa möjliga kvalité. Minst nio av tio vill kunna välja inom välfärden, när det kommer till valfrihet inom äldrevården handlar det om hela 97 procent.

Så fråga är vad som görs åt att stärka kvalitén, valfrihet och mångfald. Är det fallet att regeringen blundar eller är det bara på det viset att Göran Hägglund bara bryr sig om vårdföretagens vinster? Klart att beskyllningarna blir enkla när man blundar för vad som kommuniceras. Som att Hägglund nu har initierat en dialog mellan kommuner och landsting, SKL, branschorganisationer, fackliga organisationer om en etisk plattform för all skattefinansierad välfärd. En plattform med riktlinjer för god kvalitet, ekonomi, öppenhet och insyn samt anställningsvillkor. Det är en rimlig åtgärd då de flesta, helst av allt vill fokusera på det konkreta kvalitetsarbetet. Det är ju värt att förtydliga då vissa kommer med osakliga påståenden om att vissa inte skulle bry sig om kvalitet inom välfärden.

Update 2/11: I Säters Kommun har man beslutat om att äldre inte ska få bestämma själv vem som tar hand om en. Det är just detta som Socialdemokraternas förslag handlar om i praktiken. Kommunpolitiker som förvägrar äldres rätt att få välja själv.

Bloggar: Daniel.

Upp till kamp för mångfalden och valfriheten

Det är i sig ingen helt avgjord fråga inom partiet. Grunden i en representativ demokrati är ju trots allt att i vilken församling som helst är det de folkvalda ombuden som har makten att avgöra vilken linje som ska drivas, i Socialdemokraternas fall vad ombuden som har röstats fram av medlemmarna i partiet, har att säga om saken. Men trots allt finns en partilinje att förhålla sig till och det räcker i nuläget.

Det som trots allt visar sig är detsamma som i traditionell socialdemokratisk kommunikation. Likt i frågan om budgetmotionen, där miljonerna får de stora rubrikerna, men miljarderna döljs undan för att inte skapa för stor uppmärksamhet, blir det finstilta det som i kontexten till partiledningens inställning till mångfald och valfrihet som står tillbaka för de fetstilta rubrikerna som säger sig peka ut vad partiet vill.

Det är inte fallet att frågan om vinst och driftsform har begravts, det har lagts ett lugnande täcke över den, allt för att signalera tron att man nu har tagit ett efterlängtat steg, att bry sig mer om kvalitet, mångfald och valfrihet för medborgarna. I den kontexten framstår Vänsterpartiet som det mest trovärdiga i sin kommunikation, för de säger vad de egentligen tycker.

Dock är den politiska kontexten talande. Politikers inflytande ska göras till norm, framför inflytande från både brukare och personal. Mångfalden och valfriheten blir beroende av vilka som styr i kommun respektive landsting, då hotas långsiktigheten när valet vart fjärde år rent konkret avgör huruvida medborgarnas valfrihet kommer att finnas eller inte. Ineffektiv verksamhet inom det offentliga blir normen för hur all verksamhet ska bedrivas, frågan om vinst göms undan i formuleringen om att endast ersätter de "reella behov och de kostnader som finns".

Det är här som alternativet ska vara tydligt mot den politik som säger en sak, men som gömmer undan det väsentliga i det finstilta. I anslutning till den senaste partiledardebatten, deklarerade Göran Hägglund att alla väsentliga parter nu bjuds in till samtal om hur en etisk kod, i form av tydliga kvalitetskrav ska tas fram. Detta för att säkra hög kvalitet rakt igenom all form av skattefinansierad välfärdsverksamhet.

Under gårdagens moderata seminarium (snart på SvT Play) var signalen tydlig om att varje enskild skattekrona ska användas på bästa sätt. Kvalitetsstyrning, revision och utvärdering ska genomsyra all form av kommunal och regional verksamhet. Förvaltningspolitiken blir högst central. Det är också på detta område som Moderaterna har möjlighet att bygga förtroende, där ansvaret ekonomin också kan förvaltas i frågor som handlar om välfärd och medarbetar- och patientinflytande.

Det är något om de senare som man bry sig om, framför att inte vilja tala om vad man egentligen vill, för att dölja undan den politik som egentligen kommer vara styrande.